biskop af Myra. De sex personerna å fig. 2 a synas häntyda på berättelsen om, huru den ädelmodige biskopen gaf skänker åt en utfattig och till förtviflan bragt ädling och såmedelst satte adelsmannen i stånd att gifva sina döttrar hemgift och skaffa dem män. Fadern ligger på knä för sin välgörare, som synes hafva gifvit honom tvenne guldmynt.[1] Just denna sistnämnda situation finnes framställd å funten från Od. Förklaringen till att man å Od-funten endast framställt ett moment i den sagda berättelsen synes mig hafva sin naturliga orsak däri, att funten i den lilla landskyrkan är mycket mindre än funten i den betydande Winchester katedralen. Att det motiv man då valt just blifvit det ifrågavarande synes mig också naturligt, enär detta motiv, äfven lösryckt ur sitt sammanhang, ju kunde lära menigheten ödmjukhet och vördnad inför den andliga myndigheten.
 |
En eller flera illustrationer borde infogas här, som återfinns på sidan 438 i filen Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne1112sven).pdf. Bildtext: Fig. 2 a. Tredje sidan af Winchesterfunten. |
De närmast följande bildframställningarna (fig. 2 b) häntyda på 2.) berättelsen om det falska guldkaret: En barnlös man lofvade att offra en guldskål till St. Nikolaus, om han genom helgonets förböner finge en son, men då sonen var född, sökte mannen slippa undan för billigare pris och gjorde en silfverkopia af guldskålen för att offra den mindre värdefulla kopian i stället för det dyrbara originalet. Men då han med sin son seglade hän för att fullborda offret, så föll sonen hållande guldskålen i handen öfver bord, men blef genom att fadern ångerfull åter anropade St. Nikolaus räddad tillika med guldskålen, hvilken fadern därpå ärligt frambar såsom offer åt helgonet. 3.) St. Nikolaus räddar 3 barn frän att mördas af en
- ↑ Denna såväl som de andra scenerna ur legenden framställes ganska olika på olika funtar. I det fornsvenska legendariet heter det att Nikolaus kom om natten och kastade en guldklimp genom vindögat.
