tillhöra »Schröders donat». Hård har köpt dem af »Conduktör Hedlund på Tärna».
De likaledes från Hårds samling komna landskapen af Guilliam du Bois, hvars signaturer rättare läsas: »Gd Bois»,[1] äro af generalen köpta i Brüssel.
Bourdons vackra bild af grefven af Vasaborg har liksom de flesta af universitetets Vasa-porträtt kommit från Stjernelds donation.
Vid Fredrik Brander uppgifver förteckningen målarens »Födelse- och dödsår obekanta». 1898 meddelades likväl i Svenska Ättartal uppgifterna att han antagligen var född 1705, var kungl. hofkonterfejare i Stockholm och dog 1779. Äfven i Schlegel och Klingspor: Den ointroducerade adelns ättartaflor, Sthlm 1875, finnas biografiska notiser om honom på adliga ätten Branderhjelm. Det af Brander målade porträttet af universitetskansleren Ehrenpreus tyckes varit beställdt af akademien, åtminstone betalas enl. räkn. i univ:s arkiv frakten därför i nov. 1758, samma år som det är signeradt.
Universitetet äger många intressanta porträtt af C. F. v. Breda. Förteckningen upptager efter Sander porträttet af hertig Karl (XIII) såsom måladt 1797. Det skulle emellertid vara egendomligt, om den af »Merveilleux»-modet påverkade vidunderligt höga krage, som hertigen bär, redan vid den tiden varit använd här uppe i Norden. Det är för öfrigt ej »Arméns flottas (skärgårdsflottans) uniform», som hertigen är klädd i, den mörkblå knäppta husarpälsen med guldknappar, silfversnören och grått pälsbräm bars till 1829 af husarkåren i Lifregementsbrigaden, för hvilken hertigen sedan sin regenttid kvarstod som chef. Porträttet af frih. Schering Rosenhane d. y. tillhör ej universitetets »gamla samling». Bakpå spännramen läses nämligen: »Tillhör Upsala Kongl. Academie efter friherrinnan Jennings död». Det bör således kommit till universitetet efter 1828, då den afmålades syster Sofia Eleonora, g. m. hofmarskalken John Jennings, gick ur tiden. Signaturen på porträttet bör läsas: »C. F. v. Breda pinx». Det af prof. Nyblom och amanuens Sjöberg efter Sander såsom »1801» tolkade årtalet synes dock vara »1799». Lika litet härrör porträttet af Sergel från universitetets gamla samling. Det återfinnes nämligen i Hårds förteckning med upplysningen: »Draperiet af Sandberg». Breda är således ej skyldig till denna röd-violett-bruna, draperade kappa, som
- ↑ Bokstäfver förenade med ‿ bilda ligaturer.
