Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne1112sven).pdf/457

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
79
UPPSALA UNIVERSITETS KONSTSAMLINGAR.

skänktes 1856 af J. A. Södermark enl. bref i Univ.-biblioteket. Ej heller är uppgiften, att porträttet af grefve Abraham Brahe tillhör Hårds donation riktig. Sjöberg uppvisar nämligen, att det redan 1712 fanns i universitetsbiblioteket och har med hjälp af den inskrift, som står på spännramen, meddelat, att kopian utförts af mäster Anders Udde, i hvilken han äfven identifierat Eichhorns »Salstakopist».

Det till Elbfas hänförda porträttet af Carl Carlsson Gyllenhjelm hänföres felaktigt till Stjernelds donation. Det återfinnes i Hårds förteckning.

Fahlcrantz är i samlingen representerad af fyra små landskap, af hvilka det första, som kommer från Bernhard v. Beskows samling, bär signaturen: »C Fahlcrantz 1818». De tre återstående säger sig Hård köpt af konstnären själf; den sista af dessa är daterad »1827», ej »37».

I den långa raden af alfabetiskt ordnade konstnärer kommer efter Fahlcrantz rubriken »Fantasibild». Detta är dock att alltför mycket underkänna detta af Stjerneld skänkta porträtt. Det är väl en fantasi att kalla det med Gustaf Vasas namn, men porträttet återgifver otvetydigt någon högättad yngling från 1600-talets början.

En af sina finare bitar äger nog museet i den »Skrifvande dam», som hänföres till »Flamsk mästare, slutet af 1400-talet». På 1902 års utställning i Brügge af äldre flamländska mästares arbeten förekom en tafla: »Jeune femme écrivant une lettre», tillhörig Pacully i Paris, som med all sannolikhet var målad af samme mästare som Uppsala-bilden. Denne Gerhard David närstående konstnär kallades här dock troligen ej med rätta: »Maître dit des femmes à mi-corps».

Mästaren till de därpå följande altarflyglarna har ej signaturen »I. K. S.». På pelarfoten står ett monogram af ». S K .», något I kan ej framletas i signaturen, om man ej så vill tyda stapeln i K, men någon prick däröfver, som kunde motivera läsningen, finnes ej. Konstnären är nog snarare tysk än flamländsk.

Till »Flamsk mästare 1500-talets förra hälft» hänför prof. Nyblom det intressanta Bielke-porträttet, det äldsta kända svenska porträtt. På grund af dräkten torde det äfven kunna bestämmas till tiden närmast omkring 1540. Mindre lycklig är Sjöbergs datering till 1400-talets slut.