kilogram.[1] Den ena skålen, som saknar sirater, har ett pånitadt handtag. Den andra har intet handtag; den är upptill prydd med en vågrät rad små graverade trianglar, stälda med spetsen nedåt och fylda med streck, som äro parallela med den ena sidan (ej med basen). Den tredje skålen, — som anses vara lock till den andra, emedan den enas mynning passar in i den andras, — saknar också handtag; den är prydd med vågräta ränder och mellan dessa med rader af stora bucklor, allt i drifvet arbete. Sju till fyndet hörande spiralarmringar äro lika de ofvan omtalade från Ögemose. Skaftcelterna äro af den form, som i mellersta Europa tillhöra en mycket sen del af bronsåldern.
I Böhmen äro dessutom, såsom redan nämnts, bitar af en tunn bronsskål med pånitadt handtag funna, jemte den fig. 19 afbildade bronsvagnen.
Vid Aszód i Ungern, ej långt från Budapest, har man funnit en bronsskål med pånitadt handtag och ett par rader drifna bucklor, alla af samma storlek.[2]
I de schweiziska pålbyggnaderna äro några hamrade bronsskålar funna.
Ett par af dem äro prydda med vågräta rader af drifna bucklor, liksom den fig. 22 afbildade; en har rader af omvexlande stora och små bucklor.
Sistnämnda skål,[3] af ungefär samma form som fig. 23, är upptagen bland lemningarna efter pålbyggnaderna vid Corcelettes, på stranden af Neuchâtel-sjön, hvilka förskrifva sig från den sista perioden af Schweiz’ rena bronsålder, och där man funnit ett nordiskt hängkärl och ett glasögonformigt spänne af brons, båda från den 5:te perioden af bronsåldern här i Norden.[4] Denna skål, som har ett pånitadt handtag, är prydd endast med en rad drifna bucklor.
En annan bronsskål, som (åtminstone nu) saknar handtag, har två rader stora bucklor och mellan dem en likaledes drifven, slät
- ↑ J. P. Woldrich, i Mittheilungen der Anthropologischen Gesellschaft in Wien, XIII (Wien 1883), sid. 27, pl. III—VIII. — Richly, Die Bronzezeit in Böhmen, sp. 80 följ., pl. X—XII.
- ↑ Hampel, Alterthümer der Bronzezeit in Ungarn, pl. LXV fig. 2.
- ↑ V. Gross, Station de Corcelettes (Neuveville 1882), pl. IV fig. 14, och Les protohelvètes (Berlin 1883), sid. 89, pl. XXII fig. 6.
- ↑ Montelius, Två nordiska bronsålderssaker funna i Schweiz, i Månadsbladet, 1879, sid. 141.
