äfven Thunbergs porträtt är signeradt: »P. Krafft 1808». Däremot torde porträttet af Rosenstein ej vara af hans hand. Som Rosenstein afbildats med nordstjärnans riddartecken måste porträttet vara utfördt mellan 1787, utnämningsåret, och 1802, då han blef kommendör. Det måste, om det vore af Krafft, således vara måladt före hans utrikes resa. Men från hans storslagna tidigare manér afviker denna vackra, men finslickadt utförda bild. Mästare torde väl någon af de yngre Pascharne vara, Ulrika eller Lorens. Till det underhaltiga och feltecknade porträttet af Samuel Norberg kan Krafft, hur långt han än sjönk vid sin massproduktion, likväl ej vara skyldig.
Om Laureus’ »Ruin i månsken» meddelar Hård, att han köpt den af konstnären. Laureus har äfven kopierat porträttet af kardinal Johan Albert, polsk Vasa-prins, som från konstmuseet deponerats i Östgöta nation.
Det under Gustaf Lundberg upptagna porträttet af »Prinsessan Sofia Albertina» är originalet till det på Lorens Pasch d. ä. upptagna porträttet af »Drottning Lovisa Ulrika», och det är tydligen drottningen, som återfinnes i de båda bilderna. Porträttet af hertig Karl (XIII) har Sjöberg med hänvisning till det fullkomligt liknande porträttet i Nationalmuseum kallat för hertig Fredrik Adolf. Då båda porträttens ramar prydas af hertigens vapen och i detta ingår Södermanlands och ej Östergötlands sköldemärke torde benämningen »Hertig Karl» vara den riktigare. Nationalmusei pastell tillskrifves Forsslund, och får väl Uppsala-porträttet anses som en kopia efter denna eller ett gemensamt original.
Martins »Eldsvåda i London» har af Sirén upptagits bland Hilleströms arbeten under namn af »Eldsvåda i staden». Taflan upptages dock i Hårds förteckning på Martin och skådeplatsen uppgifves vara London, hvilket ju ock passar bra till den för en 1700-talets stad ovanligt breda gatan med fyravåningshus. På det andra stycket har man ett exempel på, hur mycken lit man får sätta till förteckningens inom citationstecken återgifna inskriptioner. På en lapp på baksidan läses med två olika bläck och stilar: »Martin. Landskap // N:o 13 // ex {Londl.?) amici // B. Fogelberg // sept. 1845 vid afresan.» Raderna 2 och 4 äro här blott ett inventariemärke, som återfinnas på flera Fogelberg tillhöriga taflor, det andra en senare anteckning. Men i prof. Nybloms förteckning läses: »Fogelberg, 1845 vid afresan skänk ex Lond. amici».
