slott finna, att byggnaden består af tvenne delar, den »gamla borgen» och »Nyborgen», »Förborgen» eller »Adelsslottet». Under alla dessa benämningar förekommer denna senare, till arean större del af slottsbyggnaden, i Finlands krönika och i slottets räkenskaper.
 |
En eller flera illustrationer borde infogas här, som återfinns på sidan 489 i filen Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne1112sven).pdf. Bildtext: Fig. 6. Nunnekyrkan i Åbo slott. |
Det nya slottet, som uppstått omkring 1450—1550, var ursprungligen ett utanverk, som sedan, särskildt under Johan III:s tid, tillbyggdes och förstärktes. Åt denna del af slottet ägnades efter branden en särskild omsorg. Här höll Åbo hofrätt sina första sessioner, här residerade generalguvernören Per Brahe, och till 1698 var denna del säte för landshöfdingen. Efter den ryska ockupationen 1711 (tsar Peter och furst Galitzin) restaurerades denna del och befästes ytterligare medelst utanverk.
