Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne1112sven).pdf/496

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
118
JAC. AHRENBERG.

rum med skäl kunna jämföras med de ståtliga salarna i den tyska ordens gamla fäste i Marienburg. Här biläggas tvenne profiler, fig. 13 från förstugan till Åbo domkyrka och fig. 14 från omfattningen till en af dörrarna i det gamla slottet i Tavastehus. I samma figur finner man äfven en af de kuriösaste väggutsmyckningar i gotisk anda, som jag någonstädes sett. Denna illa gjorda, i tegel och rappning utförda dekoration står mig veterligen alldeles enstaka i sin art. Ehuru, som redan nämndes, illa gjord, är den i alla fall ett uppslag, ett motiv, som, om det vore väl utfördt, skulle kunna vara af en icke ringa artistisk verkan. I några af våra äldsta kyrkor finner man en och annan gång något likartadt, en med gotisk omramning utsmyckad nisch, men, såvidt jag vet, är nischen då en verklig sådan och icke, såsom i borgen i Tavastehus, endast ett rent dekorativt element, som frisartadt fyller sin plats i borgen utan något som helst praktiskt ändamål. Om dessa flacka nischer varit sirade i färg, ha de utan tvifvel varit ännu mera verkningsfulla än hvad de nu äro.

De äldsta delarna af våra fornborgar äro uppförda af fältsten, som användts med mycken skicklighet. Så finnes t. ex. i Kastellholm ett hvalf, slaget af skiffergranitskärfvor, se fig. 16. Dock har redan tidigt i alla våra fornborgar tegel i betydande mängd kommit till användning. De gamla teglen äro delvis af mycket stora dimensioner, de största har jag funnit i Viborg och antecknat 39 cm. × 19 cm. I Kexholm funnos tegel, som till stor längd och bredd hade ovanligt ringa tjocklek. Formtegel har jag funnit i Viborg, Kuustö, Raseborg och Åbo.

Bifogade teckning, fig. 17 a, visar tegel från Viborgs slott och Viborgs domkyrka.

Denna domkyrka, en gång underkastad en flyktig undersökning (den tillhör ryska intendenturen och är snart sagdt oåtkomlig), skulle utan tvifvel erbjuda forskaren i vår konstarkeologi mycket af intresse. Uti densamma hittade jag den spiralvridna stafven i föreliggande plansch, skef men af väl bearbetad massa. Hvarest denna egendomliga staf i tiden suttit, är ej numera möjligt att angifva.

De till formen elegantaste och bäst slagna formtegel finnas emellertid uti Åbo slott.

Formteglens eleganta linier, det vackra sätt på hvilket de äro slagna och den noggrannhet, med hvilken de äro uti hvalfsträngarna