Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne1112sven).pdf/521

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
143
NÅGRA DOKUMENT TILL VÅR KONST- OCH KULTURHISTORIA.

eller lucka som i Gripsholm (fig. 43). I Gripsholm är den i tegel uppförda bänken i fönsternischen icke borttagen utan (under hertig Karls tid) beklädd med bräder och konstnärligt väl sammanbyggd med nischens panel. Fönsterkarmarna placerades så långt ut som möjligt för att tillgodogöra allt disponibelt utrymme för nischen. I flera svenska slott äro dessa karmar nästan i linie med yttre muren. Karmarna voro enkla, svagt profilerade inåt rummen. De voro målade, åtminstone i ett af rummen i Vadstena slott i brunrödt, i Viborgs i grönt. Bågarna delades af tjocka tvärspreusar i (vanligen) sex, stundom fyra delar. Inom dessa sutto små blyinfattade rutor i större fyrkantiga s. k. »taflor» inom en gemensam ram. Men ännu länge efter det fönsterglaset allmänt användes i norden, talas i räkenskapsböckerna om pergamentsrutor och pergamentsfönster.

Under remonten år 1900 i Åbo slott gjordes i en fönsternisch mellan tvenne gamla tegelstensmurar ett rart fynd. Man fann en karm, som, af allt att döma, är från renässansperioden (se fig. 44). Den har nämligen suttit i de stora fönstren i en del af byggnaden, där af allt att antaga Johan III:s praktvåning var belägen. Den har skyddats mot eldens åverkan vid den stora branden under Gustaf II Adolfs tid genom att fönsternischen inifrån varit tillmurad med en tunn tegelmur. Den liknar ett par gamla karmar från Kalmar slott och en mindre karm från Viborgs slott, se fig. 45. Den lilla fönsterkarmen i Viborgs slott fanns i rummet ofvan kapellet. Den var ställd horisontalt, men befanns vid närmare undersökning, att den förut varit ställd vertikalt (å annan plats), ty fönsterbrädan (bänken), som följde med karmen, var nu vänd mot nischens vägg, d. v. s. vertikalt. Fönsterbrädan bar alla spår af att i tiden blifvit sliten af den, som arbetat vid fönstret i det lilla rummet. Från karmen i Åbo slott hade bågarnas spreusar bortfallit, men hålen efter dessa finnas kvar, man kan således fullkomligt säkert restaurera denna karm. Med dessa båda lämningar från fönster i våra fornborgar kan ingen tvekan uppstå, huru fönstren i de ansenligare rummen i slottet böra restaureras, om man vill hålla sig till tiden för Vasarnes regering.

Jag har i bilden, fig. 41, velat visa ett af fönstren i Åbo slott, sådant det nu är. I fig. 42 visar jag, huru detta samma fönster kan restaureras, och för att klargöra, hvarpå jag stöder denna min restauration, har jag tecknat en interiör från Gripsholms slott,