rundeln i Åbo slott norr om porten», men denna lilla rundel har i alla tider, såvidt man vet, varit månghörnig.
Som ofvan nämndes, utfördes det första runda tornet i det dåtida Sverige omkring 1544, det uppfördes i Kalmar. Det runda tornet i Åbo utfördes under Johan III:s tid, åren 1549—70. Jag har antecknat »Henrik van Cöllner sändes till Åbo för att hjälpa Lars Michelson att uppföra den stora rundeln i förborgen till Åbo slott». Rundelarnas konstruktion var som följer. Midti rundelen finnes en grof pelare af tegel, medan ytterväggarna till sin öfvervägande del äro af gråsten. Mellan ytterväggarna och midtelpelarna voro starka ringhvalf slagna i tvenne våningar (så i Viborg). På dessa hvalf hvilade golfvasarna, som buro mellangolf och kanoner. Våningarna voro mycket låga, något mera än en mans höjd. Den nedersta tycks ha användts som lagerrum och proviantmagasin. Dess fönster vette endast inåt fästningen. Kanonerna voro placerade i gluggarna, som vette utåt. För att röken från kanonerna icke skulle blifva besvärlig för manskapet, fanns i hvalfvet ofvan denna glugg ett dragrör. Till systemet hörde, att rundeln skulle ha en turell eller taklykta, vanligen med hjälmtak eller spira, i hvilkens lanternin, hals eller i hålkälen, som bar upp bekröningen, arrangerades stora öppningar, allt för samma ändamål för att vid långvarig skottväxling afleda röken (se fig. 67). Ungefär så är rundeln i Viborg, fig. 66 — den bäst bevarade af de svenska rundelarna — än i dag, och alla, som jag varit i tillfälle att studera, äro enligt samma system, om ock smärre afvikningar förekomma.
När kanonskotten aflossas från slika runda torn, löpa kulorna radiellt från centrum utåt. Ju längre deras bana är, desto större blir den vinkel mellan radierna, som tillåter fienden nalkas fästningsverket; vinkeln kallas »den döda vinkeln». Jag har en gång t. o. m. sett »den döda svenska vinkeln». För att råda bot mot denna svaghet i systemet placerades gluggarna sicksack.
De nordiska borgarna voro tidigt nog omgifna af yttre försvarsverk. Fig. 70 utvisar ringmuren kring Helsingborgs »Kärna». Fig. 71, huru porten till Visborg värnats. A är staketet, B bollverket, C porttornet, E kurtinen. I Örbyhus slott se vi redan en längre hunnen fästningsbyggnadsskala, fig. 73, vi äro redan inne i renässansens pasteyer och rundelar. Bifogade lilla situationsplan af Åbo slott före tiden efter 1597 visar oss en följd af låga
