Östergötland under hednatiden.
Af
Oscar Montelius.
2.
Af det föregående hafva vi sett, att Östergötland under
vikingatiden haft en betydande och välmående befolkning. Äfven från
tiden före vikingatågen, — hvilka ju anses hafva börjat omkring
år 800, — har man gjort många märkliga och dyrbara fynd.
Vi skola först betrakta dem som förskrifva sig från de fyra århundradena mellan åren 800 och 400.[1]
Ungefär till midten af den perioden hör bland annat ett stort och präktigt spännsmycke af förgyld brons, som år 1898 uppgräfdes under sjösänkningsarbete i Kullerstads socken, Memmings härad; det låg 6 fot djupt. Smycket, som förvaras i Statens Historiska Museum (n:r 10737) är afbildadt fig. 34. På baksidan har funnits en bronsnål, af hvilken nu endast den å ömse sidor om det enkla nålfästet sittande spiralläggningen är i behåll.
Några dylika spännen äro funna i Sverige, men de äro jämförelsevis sällsynta. Utom Sverige äro, såvidt jag vet, endast två sådana prydnader funna, båda i Finland; de äro minnen af den svenska befolkning, som i det sjätte århundradet lefde i detta land, och som vid den tiden redan länge lefvat där.[2]
- ↑ Ett i många afseenden märkligt, vid Aska i Hagebyhöga socken anträffadt graffynd från vikingatiden beskrifves i Månadsbladet för 1903—1904, emedan utrymmet ej medgifver att här lämna en tillfredsställande redogörelse för detsamma.
- ↑ Montelius, När kommo svenskarna till Finland?, i Finsk tidskrift, 1898: 1, sid. 81 följ. Fig. 13 å den dithörande planschen är ett spänne, som nästan alldeles liknar det från Kullerstad, afbildadt; det är funnet på ön Tytärsaari i Finska viken. Ett annat liknande spänne har uppgräfts på ett graffält i Vörå socken af Vasa län. Båda förvaras i Helsingfors Museum.
