Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne1112sven).pdf/654

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
276
OSCAR MONTELIUS.

af järn för ändarna af läderremmar (fig. 91 och 92) samt spännen (»fibulor») af brons och järn (fig. 93 och 94). På ett par bronsfibulor, af hvilka den ena är afbildad fig. 93, ses lämningar af emaljinläggning i fördjupningar på bågen.[1]

Skelettgrafvarna innehöllo icke blott verktyg utan äfven vapen, såsom krumknifvar, med mer eller mindre väl bevarade lämningar af träskaften (fig. 98 och 99), knifvar med med rakt blad, skäror, en sax, prylar och nålar (med öga), eneggade svärd med rester af träfäste och träslida (fig. 97, 100 och 102), en pilspets med rester af träskaftet och kvarsittande trådlindning (fig. 95) samt sköldbucklor, allt af järn (fig. 101). Jämte den fig. 96 afbildade bucklan, hvilkens kant är skodd med brons och som är prydd med nio försilfrade bronsnitar, ordnade tre och tre, hittades ett sköldhandtag af brons med nitar af samma metall.

Ur skelettgrafvarna upptogos dessutom sådana hartstätningar till träkärl, som redan omtalats, lerkärl, däraf ett orneradt med instämplade cirklar, remändbeslag af järn, en nyckel af järn (fig. 107), remsöljor af järn och brons (fig. 108), en benkam, en bennål samt fibulor af brons (fig. 105, 106, 109 och 110). I en graf

  1. Ture J:son Arne, Svenska emaljerade föremål från den förromerska järnåldern, i Studier tillägnade Oscar Montelius 199903 af lärjungar (Stockholm, 1903), sid. 127.