Den ena ändan af bältet, som tydligen varit af läder, har varit skodd med ett ringförsedt beslag, den andra med ett långsträckt beslag, som kunde trädas genom ringen, hvarefter denna ända slogs om bältet och sedan fick hänga fritt ned så, som fig. 116 visar. Denna föregångare till remsöljan torde böra hänföras till tiden omkring Kristi födelse.
 |
En eller flera illustrationer borde infogas här, som återfinns på sidan 661 i filen Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne1112sven).pdf. Bildtext: Fig. 116. Rekonstruktion af fig. 114 och 115. |
Ett par af brandgroparna vid Rimforsa voro nu täckta af en hög, men denna var från en mycket senare tid än de förra. Under vikingatiden, då brandgroparna voro åtta eller nio hundra år gamla och för länge sedan blifvit glömda, upplades på jordytan ett bål, på hvilket man brände en död man jämte hans häst och hund — brända ben af dessa båda djur påträffades nämligen där. Sedan bålet brunnit ut, samlade man på den plats, där bålet stått, resterna af detta, ben och kol, i en liten hög och lade en del af benen i en grof lerkruka, som sattes ned i midten. Därpå täckte man bålplatsen med en del större stenar och kastade slutligen öfver det hela upp en jordhög, som mätte nära 7 meter i genomskärning, och som ännu i våra dagar hade en höjd af mer än en meter.
⁎
På ett par andra dylika graffält i Östergötland har man,
åtminstone såvidt nu är kändt, endast funnit grafvar från
århundradena närmast före Kristi födelse.
Ett sådant graffält ligger vid Södra Lund i Flistads socken, Bobergs härad. Äfven här upptäcktes grafvarna i en grusgrop på ett ställe, där inga högar eller stensättningar syntes; nära därintill ligga emellertid åtskilliga smärre, runda högar samt runda och fyrsidiga stensättningar. Vid grushämtning fann man här våren 1882 på 50—60 centimeters djup under jordytan en mängd
