Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne1112sven).pdf/676

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
298
OSCAR MONTELIUS.

torpet Grytan en ekkista, hvari låg ett människoskelett, samt ett bronssvärd. »Kistan med dess innehåll», — hvarmed tydligen afses skelettet, — »nedgräfdes åter». Uppgiften, att hufvudskallen ännu skulle »hafva haft hår på sig», är ej så osannolik, som det kunde synas; i flera danska ekkistor från bronsåldern har nämligen håret på likens hufvud funnits kvar. Att äfven kistan var ganska väl bibehållen, framgår däraf, att den kunde åter nedgräfvas.[1] Ett par bitar af svärdet förvaras uti samlingarna i Linköping.

I Slaka socken är också en hålcelt af brons funnen (Statens Historiska Museum, n:r 11302).

Å Tifts ägor i Kärna socken, Hanekinds härad, är en hålcelt af brons funnen (Statens Historiska Museum, n:r 10419).

Fig. 156—157. Ekholmen i Landeryds s:n.

Ekholmens ägor i Landeryds socken. Hanekinds härad, har man »omkr. 36—38 cm. djupt under jordytan i ett gruslager å en höjd» funnit följande saker liggande tätt tillsamman: en tunn flintskrapa, en halsring af brons, med upprullade ändar (fig. 156), tre öppna armringar (fig. 157) samt en mängd bitar af spiralringar, stora som fingerringar; i en af dessa bitar sitter ett stycke bärnsten (Statens Historiska Museum, n:r 11892).

Under muddring i Stångån, mellan gamla Stångebro och Roxen, inom Sankt Lars socken, på gränsen mellan Hanekinds och Åkerbo härader, fann man för mer än 60 år sedan en hålcelt af brons (Statens Historiska Museum, n:r 1020).

I Stångån har man också funnit: »vid Stångebro» den fig. 158 afbildade bronsknifven (Bielkeska samlingen på Sturefors); och »vid Linköping» en bit af en svärdsklinga af brons (i C. A. Roséns samling år 1897).

  1. Östergötlands Fornminnesförenings tidskrift, I, sid. 4.