vara huggna under den perioden, det vill säga ett par århundraden före det andra förkristna årtusendets slut.
⁎
För 30 år sedan voro ej mer än 30 bronser från Östergötlands
bronsålder kända.[1] Nu är antalet omkring 100, och det är icke
endast minnen från den senare delen af detta märkliga skede i vår
kulturhistoria som uppgräfts ur Östergötlands jord, äfven minnen från
den tidigare delen af bronsåldern äro talrika i landet mellan
Vättern och Östersjön.
Att alla de olika perioderna af bronsåldern äro representerade af de i Östergötland gjorda fynden, visar sig vid en granskning af den nu meddelade förteckningen.
Från den 6:e perioden eller öfvergångstiden till denna period från den 5:e, — således tiden kort efter den, då Rom grundlades, — härstamma spännet fig. 166 och den tillsammans med detta funna halsringen fig. 167 samt de två vid Eklund funna halsringarna af samma typ.
De många hålcelterna af samma typ som fig. 151 förskrifva sig dels från början af den 6:e perioden och dels från den 5:e.
Från den 5:e perioden härstamma dessutom sådana hålcelter som fig. 141 samt halsringarna fig. 154 och 161, spännet fig. 155 och nålen fig. 150.
Från den 4:e perioden — början af det sista förkristna årtusendet, den tid då David och Salomo lefde samt närmastföljande mansålder — härstamma sådana hålcelter som fig. 140 och grafven vid Tjugby, såsom knappen fig. 134 visar.
Från den 3:e perioden — slutet af det andra årtusendet före Kr. — härstamma det präktiga svärdet från Tåkern (fig. 135) och grafven vid Utterstad (fig. 136 och 137).
Från den 2:a perioden — den äldre bronsålderns blomstringstid — förskrifva sig ej blott grafvarna vid Sjögestad (fig. 143—145) samt skaftcelterna af samma typ som fig. 153 och 164, utan äfven en stor del af hällristningarna. Till början af denna period
- ↑ Montelius, Sur l’âge du bronze en Suède, i Compte rendu du Congrès de Stockholm, 1874, sid. 510.
