den södra; det västligaste (C) är 9,5 fot långt. Bredden invändigt är 3 fot i V. och 2,3 fot i Ö. Vid den östra gafveln af A skall en häll hafva stått. Mellan A och B sågs ett slags tröskel, och härpå hade troligen stått en häll med ett stort rundadt hål eller stor rundad urskärning uti, af hvilken sten ett stycke vid min ankomst låg kvar i denna del af grafven.[1] Mellan B och C stod en häll utan hål, och vid västra gafveln af C fanns nedre delen af en häll. Rummet C hade ett golf af kalkstenar, lagda tätt intill hvarandra; i de andra rummen fanns intet sådant golf.
 |
En eller flera illustrationer borde infogas här, som återfinns på sidan 685 i filen Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne1112sven).pdf. Bildtext: Fig. 171. Hällkista vid Sjögestad i Vreta klosters s:n. |
I B och C träffades en mängd obrända människoben. Flera af dessa ben lära hafva hört till lik som legat utsträckta, några med hufvudet i Ö., andra med hufvudet i V. I rummet A hade endast spridda ben träffats. I grafven hittades dessutom en dolk, en spjutspets och en skrapa af flinta samt en pryl och en nål af ben (Statens Historiska Museum, n:r 7038 A).[2]
Att doktor Salin på Sjögestads ägor undersökt en annan hällkista, hafva vi redan sett (sid. 294).
År 1880 upptäcktes en hällkista å ägorna till Västerlösa f. d. häradshöfdingeboställe i Rogslösa socken, vid norra foten af Omberg och nära Vättern. Grafven (fig. 172) var en i V.— Ö. liggande kista, 9 fot lång invändigt, 3 fot bred vid den västra gafveln, där en häll stod, och 2 fot bred vid den östra gafveln, där ingen häll fanns, endast en mängd på hvarandra lagda kullerstenar, som bildade ett slags vägg. Kistan lär hafva varit täckt af hällar och af ett däröfver uppkastadt röse. Väggstenarna, alla af
