Den omständigheten, att alla nu kända grafvar från stenåldern äro belägna i den västra hälften af Östergötland, väster om Stångån, kan ej anföras som bevis för, att landskapets östra hälft då var obebodd. Väl var ej gränsen mellan land och haf densamma som i våra dagar, — de lägst liggande delarna af Östergötland hade vid stenålderns slut ännu ej höjt sig öfver hafsytan, — men den ojämförligt största delen af landskapets östra hälft låg redan för 4,000 år sedan högre än Östersjöns yta och var beboelig. Också har man där funnit många minnen från stenåldern, om än ej så många som i västra Östergötland.[1]
Dessa minnen äro så talrika, att någon förteckning på dem ej här kan ifrågakomma. Jag kan endast meddela följande om deras ålder.
Många bland dem, såsom de vanliga stenyxorna med skafthål, förskrifva sig från början af det 2:a och slutet af det 3:e årtusendet före Kr.
De »båtformiga stenhammare» med skafthål, af hvilka en ovanligt vacker ses fig. 173, äro samtida med de i Västergötland och Skåne allmänt förekommande gånggrifterna och förskrifva sig från den senare hälften af det 3:e förkristna årtusendet, tiden mellan 2,500 och 2,000 f. Kr. Många sådana båtformiga hammare äro funna i Östergötland.
Än äldre, från början af det 3:e årtusendet, äro sådana nästan jämnbreda flintyxor med plana smalsidor som fig. 174. Äfven af denna typ äro många funna i Östergötland.
Äfven från den yngre stenålderns första period, som faller mer än 3,000 år före Kr., äro många fynd gjorda i Östergötland. För denna tid karakteristiska äro sådana uppåt afsmalnande flintyxor med mer eller mindre spetsoval genomskärning, således utan plana smalsidor, som fig. 175.
Att så många vapen och verktyg af flinta anträffats i Östergötland, som fallet är, förtjänar uppmärksamhet, emedan de alla måste vara ditförda från det på den tiden aflägset liggande Skåne. Åtminstone har den flinta, af hvilken de äro förfärdigade, kommit från sistnämnda trakter. Sådan flinta finnes nämligen ej på närmare håll än i Skåne.
- ↑ Den öfversikt öfver dessa minnen, som doktor Salin vid mötet i Vadstena gaf i sitt föredrag om »Östergötlands första bebyggande» (Sv. Fornm.-för:s tidskr., bd 11, sid. 290), har tyvärr ännu ej kunnat offentliggöras, emedan han af nya, viktiga värf hindrats att utarbeta sitt föredrag.
