Så har man vid Hults bruk i Kvillinge socken, på Kolmordens södra sluttning, ej långt från Norrköping, påträffat en stor mängd dels ofullbordade, dels färdiga yxor af grönsten, nästan alla utan skafthål; på samma plats lågo äfven några slipstenar (Statens Historiska Museum, n:r 9396). I närheten ses det stenbrott, där materialet erhållits.
Bland de i Östergötland funna fornsakerna från stenåldern förtjäna den fig. 177 afbildade stenyxan med skafthål och den med hullingar försedda spjut- eller harpunspetsen af ben (fig. 176) här anföras.
 |
En eller flera illustrationer borde infogas här, som återfinns på sidan 689 i filen Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne1112sven).pdf. Bildtext: Fig. 176. Benspets. Östergötland. 1⁄2. |
|
|
En eller flera illustrationer borde infogas här, som återfinns på sidan 689 i filen Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne1112sven).pdf. Bildtext: Fig. 177. Stenyxa med skafthål. Börrum s:n. 1⁄2. |
Alla nu omtalade grafvar och fornsaker äro minnen af våra förfäder, af den götiska befolkning, som redan under den yngre stenåldern bodde här.
Dessutom har man emellertid funnit några få stensaker af annat slag, som måste tillskrifvas ett annat, troligen med lapparne besläktadt folk.[1] Man har nämligen i Östergötland anträffat några spjutspetsar af skiffer, hvilka både i material och form afvika från de i södra Sverige vanliga spjutspetsarna af flinta, men hvilka äro alldeles lika dem, som i stort antal förekommer i nordligaste Sverige.
Sju sådana skifferspjutspetsar känner jag från Östergötland: en funnen i Kvarsebo socken, på Kolmordens södra sluttning mot Bråviken;[2] en i Jonsbergs socken. Östkinds härad
