Den 10 november af:
Amanuensen Arne om de nyaste forskningarna rörande människans första uppträdande i Europa.
Amanuensen Janse: »Träornamentik i svenska stenkyrkor från början af medeltiden».
Professor Montelius om etruskiska rökelsekar från det 9:e århundradet före Kr. föd.; om etruskiska afbildningar af hvita och svarta änglar; samt om babyloniska föreställningar om strid mellan ljusets gud och en orm, en förebild till S:t Görans strid med draken.
Styrelsen anser sig böra begagna detta tillfälle för att uppmana Föreningens ledamöter att göra hvad de kunna för en angelägenhet, som borde ligga alla landets fornvänner om hjärtat.
Runstenarna höra visserligen till de fornminnen, som tidigast blefvo föremål för uppmärksamhet, men många af dessa märkliga stenar sakna ännu den omvårdnad de skulle behöfva. De som stå på sin ursprungliga plats böra naturligtvis, såvidt möjligt, förblifva orubbade. Men de flesta hafva för längre eller kortare tid sedan flyttats och många af dem slagits sönder. Redan vid Föreningens möte i Skara sommaren 1883 framhöll man vid behandlingen af denna fråga önskvärdheten af, att så många som möjligt af de runstenar, hvilka behöfde sådant skydd, måtte få sin plats i eller vid socknens kyrka; särskildt torde i vapenhusen plats för mången sådan sten kunna beredas.
På grund af den erfarenhet, som under de sistförflutna årtiondena vunnits, och som ådagalagt nödvändigheten af ett bättre skydd åt många nu för vanvård utsatta runstenar, får styrelsen framhålla önskvärdheten af, att åtgärder i nu angifna riktning snarast möjligt vidtagas.
KARL SIDENBLADH.
Oscar Montelius.
