N:o 5869.
BESKRIFNING
OFFENTLIGGJORD AF
KONGL. PATENTBYRÅN.
R. BERGLUND,
STOCKHOLM.
Elektrisk fjerrskådningsapparat benämd telefotograf.
Patent i Sverige från den 11 juni 1894.
Denna uppfinning afser en apparat för att genom kombination af ett ljuskänsligt ämne med en elektrisk ström på en gifven ort åstadkomma, på annan ort, bilden af föremål, som å den förra orten befinna sig inom den der varande apparatens verkningsområde, och sålunda möjliggöra för en person, som befinner sig vid en station å en elektrisk ledningslinie, att skåda föremål befintliga å en annan station af linien. Denna apparat har uppfinnaren kallat telefotograf, emedan den å ena stationen direkt uppfångar föremålens ljusbilder och likaledes direkt återgifver dessa ljusbilder å den andra. Afsändnings- och mottagningsapparaterna äro hvarandra fullkomligt lika, med här nedan angifne undantag. Å bifogade ritning framställes till sina hufvuddelar en sådan apparat.
S är en liten spets af selen eller annat starkt ljuskänsligt, elektriskt ledande ämne, placerad i medelpunkten af bildytan till en fast, men ställbar positiv lins L, utgörande apparatens objektiv. Medelst ledningstrådarna l, l' ledes genom denna spets den elektriska strömmen från en lämplig elektricitetskälla. Selenspetsen är fäst vid främre änden af en metallhylsa p, rörlig fram och åter på en uti densamma inträdd stång a, a och vid motsatta änden försedd med ett fotstycke b, b. I hylsans till fotstycket stödande del finnes ett litet spår för ett från axeln a utskjutande stift c; mellan detta stift och fotstycket ligger en fjäder, som håller nämda stycke ständigt anliggande mot en på stativet A anbragt framskjutande kant eller ring B. C, C är en i detta stativ anbragt s. k. cardans ledgång, hvari den förut omnämda stången a, a är upphängd, så att den kan röra sig i både lod- och vågled. Å stångens bortre ände är påträdd en vinkelarm m, genom styrstift och ledspår förenad med stången på sådant sätt, att den kan vridas 360°^ rundt kring stången men icke glida fram och åter. Denna arm bär i sin öfre ände en rörlig led n, som kan glida upp och ned i en ränna d, d anbragt långs en generatrice af den koniska hufven D. Denna kon D är fäst vid den horisontala axeln E, hvars motsatta ände skjuter in i den såsom en hylsa formade delen af apparatens drifaxel F, och är med denna förenad genom ett styrstift samt ett långt ledspår e, e. Tvenne flänsar på axeln E bilda der ett litet spår för den gaffelformade nedre änden af armen eller stången k, medan drifaxeln F är försedd med en skrufgång g, hvilken ingriper i kugghjulet G.
Vid detta kugghjuls ena sidoyta är anbragt excenterskifvan H hvilken vid hjulets kringvridning, genom stången h, verkar på armen k, förande densamma fram och åter, såsom de punkterade linierna antyda. Denna arm gifver då, medelst spåret f, åt konaxeln E en fram- och återgående rörelse, hvars längd regleras genom excentriciteten. Konen D erhåller sålunda, förutom sin utaf sjelfva drifaxeln orsakade rotation, äfven en dylik fram- och återgående rörelse, samt förer dervid, genom inverkan af den i rännan d, d upp och ned glidande leden n, stången a, a på sådant sätt, att dess främre, af selenstiftet bildade ände beskrifver en af tätt liggande ringlar bestående spiral, som genom inverkan af hylsans fotstycke och fjäder kommer att vara belägen uti linsens bildyta. Under denna sin spiralrörelse kommer selenspetsen följaktligen att successive uppfånga de ljusintryck, hvilka utgöra föremålets ljusbild, och hvilkas olika styrka alstrar dess dagrar och
