Sida:Sweriges Rikes Lag.djvu/345

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till: navigering, sök
Den här sidan har korrekturlästs

307

Utsöknings Balk.

10. §. Söker någor förbud å annan at resa ur staden, förr än han til Rätta swarat, eller fullmächtig för sig stäldt; thet må ej wägras, eller för bysättning räknas.


11. §. Nu wil någor resa från orten, som skyldig är för kost, hushyro, skiepslego, eller annat slikt; hafwe borgenär wåld at behålla gods hans til sin säkerhet. Räcker ej godset til, tå må Konungens Befalningshafwande förbiuda honom, at resa från orten, innan han sin nborgenär förnögdt hafwer, eller, ther jäf i saken är, fullmächtig och borgen för sig stäldt: lyder han thet ej; gånge therom, som i I. Cap. 9. §. sagdt är.


12. §. Flytter gäst gods sitt bort, och betalar ej hushyro; i thy fall hafwe Konungens Befalningshafwande macht, at honom bysätta, til thes han rätt för sig giordt.


13. §. Ej må then, som för gäld bysättes, i nesligit fängelse hållas. Wiser ej borgenär, at gäldenären mächtar sig sielf föda; gifwe honom tå fyra öre om dagen. Sker thet ej, sedan borgenär therom tilsagd är; gifwe Konungens Befalningshafwande honom lös.


14. §. Nu beder borgenär, at efter gäldenär

lysas

Q q 2