dessa tiders regerings-författning, glömmom icke en sannolik förmodan att hon saknade utvägar att rätta äfven de missbruk hon kände. Det tillnamn man gifvit henne af Nordens Semiramis, skulle vara tvetydigt om Nini namnkunniga gemål utöfvat de brott för hvilka osäkra häfdatecknare beskyllat henne. Båda dessa Drottningar voro öfver sin samtid i snille och gerningar, båda förvärfvade Kronor till hvilka de icke syntes äga något hopp, båda lade grunden till Monarkier. Sättet af deras eröfringar var olika, följderna de samma. Semiramis lyste på slaktfältet, och utvidgade sina Stater genom personlig tapperhet, genom det svärd hon sjelf förstod att föra. Margareta inkräktade länder genom underhandlingar; hon förde inga krig som kunde blottställa hennes Riken, och segrade utan att uppoffra sitt folk. I ett annat tidehvarf skulle hon täflat med sina samtida hjeltar, i det hon lefde öfverträffade hon sina samtida Statsmän. Danade
