Brivio, d. 95 Milano. Skr.: Margherita Pusterla, hist.-polit. rom., Storia universale m. m.
can'tus, lat., sång, melodi.
canzōn|e, it., visa, sång. -ett'a, liten visa, sång.
Cape Breton (käp brett'n), eng. ö i Lorenzo-viken vid Nova Scotia. 10,379 kv.-km. 31,224 inv. Hst. Sydney.
Cape Coast Castle (käp kåst kāsl), brit. fäste vid Guineaviken. 28,948 inv.
Capefigue (kapfig'), Bapt. Honoré Raym., fr. hist. förf., f. 1802 Marseille, d. 72.
Capell'a, stjärna af 1:a storl. i Auriga.
Capell'o, Bianca, venezianska, f. 1648, gifte sig 78 m. hert. Frans af Medici, d. jämte honom af gift 87.
capitāno, it., hufvudman; storskrytare (komisk teaterfigur).
cap'ite cen'si, lat., fattigaste borgarklassen i forna Rom.
capitis deminūtio, lat., i det forn. Rom förlust l. förminskning af medborgerl. rättigh.
Capitolīnus, Marc. Manl., rom. konsul, räddade Capitolium fr. gallerna 390 f. K., störtade fr. Tarpejiska klippan 384.
Capitōlium, borg med Jupiters tempel i forna Rom.
capotas'to, it., tonk., rörlig kloss, s. anbringas på stränginstr. f. att höja stämningen.
Capp'aris L., Capparideæ. Af C. spinosa L., i s. Europa och n. Afrika, erhåll, kapris (blomknoppar inlagda i ättika l. salt).
Cappōni, Gino, it. hist. förf., f. 1792 Florens, 48 toskan. min.-pres., d. 76. Skr.: Storia della repubblicà di Firenze.
Capraj'a it. ö, n.o. om Corsica. Omkr. 547 inv.
Caprēra, ö. vid Sardiniens n. kust. Sedan 1854 Garibaldis bostad, där han också dog.
Cāpri (ford. Capreæ), ö vid neapol. bukten, 55 kv.km. 3,000 inv. I norr Blå grottan.
capricci|o (-it'schå), it., tonk., godtycke, -ōso, godtyckligt.
Capricor'nus, se Stenbocken.
Cap'sicum L., spansk peppar, Solanaceæ. Af C. annuum L., S.-Amerika, Ostind. (odlad i alla varmare länder), nyttjas de röda frukterna t. krydda o. läkemedel. Af C. baccatum (kanske blott en form af den förra) cayenne-peppar.
captat'io benevolen'tiæ, lat., sträfvan efter välvilja, is. i retoriken.
Cap'ua, befäst it. st. v. Volturno, 14,225 inv.
ca'put, lat., hufvud, kapitel. C. familiæ, hufvudman för adl. ätt. C. mor'tuum (»de dödes hufvud»), af järnoxid bestående affall vid beredn. af vitriololja.
Caracall'a, eg. Marc. Aurel. Antonius Bassianus, rom. kejs. fr. 211, f. 188 Lyon, kallad C. efter d. galliska krigsrocken, dödade 212 sin bror o. medregent Geta, for fram med grymhet, mörd. 217. Ännu ruiner af hans termer.
Carácas, hst. i Venezuela, nära Atl. haf. Univ. Med först. 72,429 inv.
Caracci (-at'schi), Lodov., it. mål., f. 1555 Bologna, d. där 19, stiftade tills. m. sina brorsöner målarne Agostino C. (f. 57, d. 02) o. Annibale C. (f. 60, d. 09) akad. i Bologna (eklektiska skolan).
carambol|e (karangbåll'), fr., röd boll i biljardspel, -age (-bålāsch), bilj.-bolls smnstötning med två l. flere andra.
Caravaggio (-vad'schå), Polidoro da, eg. P. Caldara, it. mål., Rafaels lärj., f. 1495 Carav., d. 43 Messina. — 2) Mich. Angelo C., eg. M. A. Amerighi, mål., f. 1569 Carav., d. 09 Porto Ercole. Naturalist. Många efterföljare o. efterapare.
carbonāri, it., »kolare», it. revolut.-förbund, ursprungl. riktadt mot fransm., sed. mot bourbonerna, undertr. 1823, förnyadt 31 i Frankrike på kort tid.
Carcāno, Giul., it. förf., f. 1812 Milano, fr. 59 sekret, o. prof. vid akad. för de sköna konst, där,
