Sida:Utförlig Berättelse om Thet namnkunnoga Stånge-Bro-Slag.djvu/20

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
14
Cap. 2. Om Dalekarl: vpresning.

vtskickade til Dalarna med slik ärende. Jacob Näf hade tilförene vti Konung Johans tid warit Dalekarlarnas Landshöfdinge, och mente altså sin gamla myndighet hos them skola mycket gella. Thet hade också kunnat warit, om han icke tu år förr, än han nu kom, hade warit ther i landet, och för thet, at han tå talade så illa om Hertigen, hwilket Dalekarlarna ei kunde höra, dragit öfwer sig theras hat. Men lät thetta icke afskreckia sig, vtan i följe med Erland Biörnsson kom til Kopparberget, som kallas Fahlun,[1] och befalte ther Kyrkioherdan Herr Hans Kempare[2] vpläsa för sina åhörare et af the stora Konungens Placater, förseglat med bägge Riksens Secret, och vnderskrifwit af Konungen sielf; hwar til med hög röst thenna mening lades, at the skulle wara fridlösa, som höllo med Hertigen. I thet samma kom ock et ogrundat rykte vt ibland gemena allmogen i Dalarna, at Herr Eric Sparre, som höll med Konungen, hade hemligen kommit vp til them, och at han lönligen vppehöll sig stundom i Thuna-Prästegård,[3] och stundom på Håkan Härads Fogdas gård, Dalen. Ther på skedde en stor vpresning af allmogen i Mora, Orsa, och Rättwik sochner, som straxt begaf sig ginaste wägen till Kopparberget. Til thessa kommo Swärdsiö, Wika, Hedemora och Husby Sochner, som ligga lengre ned i landet, och giorde en hop af 6000. man. Thet forsta the giorde war thet at vpsökia Håkan Fogda, hwilken warnad för


then
  1. ↑ Såsom Staden gemenligen kallas, hwilken Konung Gustav Adolph i sin tid anlade; men Drottning Christina mycket förbättrade, förordnandes tit en Burgrefwe, såsom til Norköping och några andra Städer i Riket.
  2. ↑ Hette elliest Dn. Johannes Michaëlis, en lärd och alfwarsam Man, som år 1793 Upsala mötes beslut vnderskrifwit hade.
  3. ↑ Kallas Thuna i Dalom, eller nu gemenligen Stora Thuna, til åtskilnad ifrå andra Kyrkior af samma namn, annorstädes i Riket. Hållas före at wara then storsta och folkrikaste församling i hela Dalarna. Under Påfwedömmets tid, hade här warit en Kanike-säte, och vti Seculo Reformationis hade vnder Konung Gustav I. Konung Eric XIV. och Konung Johan III. fyra thenne församlingenes Pastores Biskopelig macht och myndighet, blifwandes ock kallade Thuna Bispar, nemligen Dn Carolus N. M. Henricus Laur: Holmensis, M. Erasmus Nicolai Arbogensis ( som blef Biskop i Wästerås år 1574. ) och M. Olaus Erici. Ja Konung Carl IX beslöt at wid Thuna anlägga en stad, som af hans son skulle nämnas Gustavstad. Privilegierne dat. then 7 Januar. år 1608, finnas än vti Archivo. Men Konung Gustaw Adolph ändrade thetta och funderade Staden Falun wid Kopparberget.
Hämtad från ”https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Sida:Utförlig_Berättelse_om_Thet_namnkunnoga_Stånge-Bro-Slag.djvu/20&oldid=387128”