Straxt sköt Mattis efter honom, och drabbade honom så att skogsmannen stupade på stället. Han lefde dock ännu i två dagar och förmådde tala, så att han inför sex tillkallade dannemän fick aflägga sin bekännelse, hurusom allt hade tilldragit sig, såsom förbemäldt är och såsom sedan vittnadt blef vid Valborgsmesso-tinget i Konunga härad.
Domböckerna från denna tid omtala flerfaldiga exempel, att skogsmännen ordnade sig i stallbrödralag och »begåfvo sig till stöld och uppenbara röfveri på vägar och stigar, item, trugat många deras gods ifrån». Ett sådant röfvare-band, af fem beryktade gränse-tjufvar och skogsmän, huserade på 1620-talet ofvan och utan gränsen, under namn af Gydingarne. »Dessa fem bofvar och öfverdådiga sällar hade svu- sig tillsammans, att de skulle lefva och dö med hvarandra, och hvad de förmådde stjäla, röfva eller truga sig till, det skulle vara till allas bästa». Ibland deras mångfaldiga ogerningar förekom äfven, att »de hafva många danska bönder på vägar och stigar våldsamligen öfverfallit, röfvat dem gods och penningar ifrån och de fattige folk näppeligen sluppit med lifvet; och sådant i många år hållit fort». Tvänne af detta band, nemligen Mickel och Sven Gyding, blefvo justificerade i Wexiö galga, d. 23 Maj 1626.
I Albo härad inträffade likaledes, år 1629, att nio offentliga tjufvar slogo sig tillsammans, och röfvade och stulo innan och utan gränsen. Sex af dem blefvo upptagna i Danmark och justificerade;
