Sida:Wennerberg - Samlade skrifter4.djvu/266

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

260

För hvilket annat allt fick gifva vika;

Det hjelpte ej, att fantasien ombads

Att måla ljust och grant i hoppets- färger

En framtid, full af ära och af lycka

För gamla Sverge och dess unga söner.

Jag låg der sömnlös, vred mig fram och åter,

Och tiden gick.

Då rann mig bjert i sinnet, Hur nästan alltid, då jag haft att läsa Betänkanden, utlåtanden, motioner Om sådant, som mig föga intresserat, Jag snart nog känt en sådan ljuflig domning, Som när en vänlig middagslur sig närmar.

Välan, försök! Hvad mer, om ej det lyckas? — Jag tände ljuset och steg upp ur sängen, Gick fram till bordet, tog det första bästa Jag der fick fatt.

Det var ett "Lag-Utskottets Utlåtande" - förträffligt! - "i anledning

Digitized by LjOOQle