Sida:Zettersten-Svenska flottans historia åren 1635-1680.djvu/186

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
168
13. FLOTTAN I GÖTEBORG.

strax antastas och tillpyntas efter hvars nödtorft och tarf, icke allenast med kölhalande, förtimrande, diktande och drifvande, utan ock der ett eller annat skepp någon mangel har på någon redskap, segel, tåg, kablar och mera tamp och tygh, att majoren derom hafver omsorg, att skeppen med det allraförsta kunna vara färdiga att gå till sjös“. Han skulle ock hafva uppsigt öfver befäl och gemene och fördela dem på skeppen. Flottan skulle vara färdigrustad, när amiral Ankarhjelm kommer från Holland tillbaka till Göteborg.[1]

Major Daniel Strussflycht (adlad 1648) var qvar i Göteborg ännu år 1649,[2] men torde omkring 1650 rest derifrån. Amiral Ankarkjelm stannade i Göteborg till sin död, hvilken inträffade d. 21 mars 1657 efter tre veckors sjukdom.[3] Då amiralitetskollegium underrättade konungen om denna förlust, fick Ankarhjelm följande vackra eftermäle: “och kan kollegium med skäl honom det eftersäga, att han vid sin lifstid hafver efter sin yttersta förmåga låtit sig vårda om E. k. maj:ts och kronans tjenst och alltid varit redobogen hörsamligen förrätta, hvad honom hafver varit pålagdt“.[4]

Efter amiral Ankarhjelm utsågs hans son kapten Adrian Ankarhjelm att öfvertaga direktionen öfver skeppsbyggningen i Göteborg.[5] Men efter utbrottet af kriget med Danmark beslöts att sätta flottan i Göteborg i försvarstillstånd och amiral Henrik Gerdtsson (Sjöhjelm) skickades att öfvertaga befälet.[6] För öfrigt bestod personalen i Göteborg krigsåren 1657—1659 af majorerna Hans Kinnaird (död 65 1658) och Adrian Ankarhjelm, tio kaptener (deraf sju hade varit skeppare på sina kompaniskepp), tio löjtnanter, trettiofyra underofficerare, nio timmermän, sextiotre hyrebåtsmän och tolf skeppspojkar.[7] Amiral Sjöhjelm blef redan 1658 tagen i anspråk för stora flottan i Öresund, hvarefter major Ankarhjelm förde befälet i Göteborg. Konungen var dock ej nöjd med hans långsamhet vid skeppsbyggandet, hvarför konungen i juni 1659 förordnade amiral Sjöhjelm att åter öfvertaga direktionen i Göteborg och befalde Ankarhjelm att bege sig till konungen i Öresund.[8] Ankarhjelm sjuknade kort derefter och dog i Göteborg d. 11 sept. 1659.

  1. A. K. reg. 301 1645.
  2. A. K. reg. 226 1649.
  3. A. K. ank. handl., Birge Hammars bref 253 1657.
  4. A. K. reg. 283 1657.
  5. A. K. reg. 244 1657.
  6. A. K. prot. 36 1657.
  7. S. K. A. afd. D 11.
  8. R. R. 26 och 36 1659.