Den danska lösen bestod af tre skott.[1]
De främmande örlogsskepp, med hvilka de svenska oftast
hade att utbyta honnör, voro danska, emedan Danmark var
denna tid, utom Sverige, den enda magt vid Östersjön, som
hade en örlogsflotta. Någon officiel öfverenskommelse om
utbyte af honnör kom icke till stånd förr än vid freden i
Brömsebro år 1645. Förut gälde gammal sed. Denna
inhemtas af de föreskrifter, som meddelades vid hvarje expedition,
nemligen:
a) för ett eller två skepp:
mötas ett eller två danska örlogskepp, helsas dessa med
svensk lösen, men märssegel må ej fällas ej heller flaggan intagas;[2]
möte af dansk flotta skall undvikas; är sådant ej möjligt
på danskt farvatten, må “efter lösens afskjutande toppseglet
fällas, men flaggan skall stå och flagga“; dock får sådan
toppfällning ej ske på öppna sjön;[3]
vid passerandet af Kronborgs fästning skjutes svensk lösen
och fälles toppseglet;[4]
b) för flotta:
mötes en dansk flotta, skall den svenska förhålla sig med
lösen “och slikt“ såsom den danska sig förhåller;[5]
vid passerandet af Kronborgs fästning skjutes svensk lösen
och strykes märs- eller toppseglet, men flaggan får ej intagas.[6]
I Brömsebro fredsfördrag d. 13 augusti 1645 blefvo dessa förhållanden noggrant reglerade. Punkt XIV innehåller: “På det ej heller framdeles något missförstånd må möta och uppväxa rikena emellan, när antingen bägges flottor mötas åt eller ett örlogsskepp möter annat, eller att svenska skepp ex occasione komma i Öresund eller Belt och der finna Hans Maj:ts i Danmark skepp eller flotta för sig eller dessa komma på orter och hamnar, der svenska flottan eller skepp ligga. Ty är det således aftalt, att när den ena riksflottan möter den andra i
- ↑ J. C. Tuxen: Den danske og norske Sømagt sid. 363; Archiv for Søvæsenet 1829 III sid. 29.
- ↑ A. K. reg. 12⁄6 1642 m. fl.
- ↑ A. K. reg. 2⁄5 1643 m. fl.
- ↑ Danskarne fordrade att flaggan äfven skulle intagas, hvilket utfördes med våld år 1641 på ett svenskt örlogsskepp i Kronborg. Vid debatten härom i rådet yttrade Klas Fleming, att han ansåg det vara “orimligt, att flaggan skulle aftagas och således den ena konungen stå barhufvad inför den andra“ (rådsprot. 20⁄8 1641).
- ↑ R. R. 31⁄5 1638, 12⁄8 1639, 3⁄7 1641 o. 28⁄6 1642.
- ↑ R. R. 21⁄8 1641.
