18 och 19 juni. Derefter höll rätten sina sammanträden i Stockholm, första gången d. 21 juni 1676. Åtta dagar derefter ålades åklagaren i rätten, advokatfiskalen i Svea hofrätt Erik Lovisin, att uppsätta anklagelseakter mot amiral Johan Bär, amirallöjtnanten Krister Boije och major Johan Clerck, hvilka stämdes att svara inför rätten d. 11 juli. Genom dom d. 12 maj 1677 frikändes Johan Clerck. Genom domar d. 14 augusti samma år frikändes likaså Bär och Boije, emedan båda hade förklarat sig tillfredsställande.[1] Boije blef dock icke återinsatt i tjensten.
Så snart underrättelsen om flottans sorgliga återkomst kom till Stockholm, begåfvo sig, som ofvan är nämdt, riksamiralen grefve Stenbock och amiralen grefve Brahe genast till Dalarö. Flottan fick stanna der, utom skeppen Merkurius (1) och Hieronymus (1). Dessa svårt skadade skepp fördes upp till Stockholm att repareras.[2]
Den förenade fiendtliga flottan följde efter den svenska. Trettio fiendtliga skepp hade varskotts vid Hufvudskär (sex minuter utanför gattet mellan Ornö och Utö), men hade redan d. 5 juni seglat derifrån.[3] De kommo emellertid snart tillbaka, men seglade i medlet av juni till Öresund.[4]
Den 26 juni anstäldes mönstring med flottan i Dalarö. Der funnos då skeppen Nyckeln (1), Viktoria (1), Solen (1), Saturnus (1), Venus (1), Herkules (1), Cesar (1), Mars (1), Jupiter (1), Carolus (1), Svenska Lejonet (2), Spes (2), Wismar (2), Sundsvall (2), Fredrika Amalia (2), Nordstjernan (2), Hjorten (2), Riga (2), Göteborg (2), Abraham (2), Fenix (2), Maria (2), Uttern (3), Flygande Vargen (K), Konung David (K), Salvator (K), Perlan (K), Trumslagaren (K), tre brännare och fyra bojorter. Knektarne voro till större delen afpolleterade. Besättningen uppfördes sålunda:
| friska | 3,573 | man | |
| sjuka och sårade | 1,102 | „ | |
| “döda och ihjälskjutna” | 141 | „ | |
| rymda | 82 | „ | 4,898 man.[5] |
