Upp, psaltare och harpa

Från Wikisource, det fria biblioteket.

Hoppa till: navigering, sök

Upp, psaltare och harpa
av Johan Olof Wallin

I 1986 års psalmbok är bara första och sista versen med. På Wikipedia finns en artikel om Upp, psaltare och harpa.


1.
Upp, psaltare och harpa!
Upp, kraftens ord, du Andens svärd,
tveeggade och skarpa,
ur dvalan väck en syndig värld.
Och, nådens helga lära,
de väckta hjärtan bjud
att känna, älska, ära
barmhärtighetens Gud,
som huld i Sions gårdar
med Anden och sitt ord
alltsom en herde vårdar
sin dyra, återlösta hjord.

2.
Han för de kvistar torra
ej hugga vill sitt vinträd ner.
Han skonar ett Gomorra,
där tio fromma blott han ser.
Där två och tre allena
uti hans dyra namn
sin bön och sång förena,
han öppnar nådens famn
och hjärtan vederkvicker
och giver själar ro,
och med sin sköld betäcker
sin frälsta kyrkas hopp och tro.

3.
Så kom i helig prydnad,
o Sulamit, du Kristi brud!
I oskuld och i lydnad
möt här din Herre och din Gud.
Han är din brudgum bliven
att frälsa dig från fall,
och är för dig utgiven
att han dig helga skall.
I trohet och i renhet
giv hjärtat med din hand,
och vårda Andens enhet
med kärlekens och fridens band.

4.
Ej evigt är du vorden
i dessa Kedars hyddor fäst,
en liten tid på jorden
du går, en främling och en gäst.
Var trogen, o var trägen
i lov och bönesång,
så bliver himlavägen
ej slipprig eller lång.
De frommas samljud tvingar
till tystnad kvalens röst.
När Davids harpa klingar
det stormar ej i Sauls bröst.

5.
Men glad som Moses skådar
från öknens sand, från mödans ban,
det land som Herren bådar
på andra sidan av Jordan,
så själen sig förnöjer
av salighetens hopp
och tjust från jorden höjer
sin blick mot himlen opp.
I tron hon ser och smakar
hur ljuvlig Herren är,
när helig andakt vakar
på alla känslor och begär.

6.
Kom, Israel, att dyrka
din Gud på varje tid och ort,
men blive dig hans kyrka
ett heligt rum och himlens port.
Ej störe mänskofunder
och jordiskt känsloprål
de helga sabbatsstunder,
de höga föremål,
att Herren i ditt öra
ej ropar innan kort:
Jag vill ditt spel ej höra,
hav dina visors buller bort!

7.
Dig skall ditt Sion sjunga
och bära fram för dig, o Gud,
med hjärta och med tunga
sin lovpsalm och sitt böneljud.
Ditt ord i våra bygder
må rikeligen bo,
och bära frukt i dygder,
gudaktighet och ro.
Som havets sand otaligt
ditt folk föröke sig,
och heligt och lycksaligt
i evighet lovsjunge dig!