1.
Ack, förrän jag i tron fick syn på blodet,
Jag städse gick fördömd och bäfwande.
Jag såg min synd, och så förgick mig modet,
Men upp till Gud jag wågade ej se.
2.
Men när jag såg på blodet, o, hwad under,
Då smälte hela syndaberget opp.
Jag hade frid med Gud på säkra grunder
Och stod der uppfyld af ett himmelskt hopp.
3.
Jag såg det blodet, hwilket bättre talar
För jordens arma barn än Abels blod,
Det blod, som renar, helgar och hugswalar,
Det hade ock min sak med Gud gjort god.
4.
Det dyra blodet ware lof och ära
I alla ewigheters ewighet!
En gång, när jag min nya skrud får bära,
Jag med en bättre sång skall prisa det.
