Agneta Horns lefverne/Ortregister

Från Wikisource, det fria biblioteket.
←  Personregister
Agneta Horns lefverne
av Agneta Horn
red: Ellen Fries och Sigrid Leijonhufvud

Ortregister
Agneta Horn  →
På Wikipedia finns en artikel om Agneta Horn.


[ 220 ]

ORTREGISTER.


Alingsås. S. 205.

Alsike, gods i Uppland, Alsike s:n, vid Mälaren, nu Krusenberg. Så uppkalladt efter Johan Jespersson Cruus, g. m. Karin Oxenstierna, som ägde och bebyggde det. S. 110.

Altmark, del af Brandenburg, (I mskr. »altemark».) S. 136, 198, 207.

Amsterdam. S. 194.

Anhalt. (I mskr. »anchalt».) S. 128.

Annaberg, stad i konungariket Sachsen, nära böhmiska gränsen. (I mskr. »anenbärg».) S. 132, 206.

Arensburg, stad på Ösel. S. 188,

Arnswalde, stad i Brandenburg. (I mskr. »arnesfalde».) S. 148.

Askefjärden. Troligen Mälarfjärden mellan Tidö och Askholmen. (I mskr. »Aske fjälen.») S. 46.

Aussig, stad i norra Böhmen v. Elbe. (I mskr. »ausik».) S. 136.

Barsund, inloppet söderifrån till skärgården utanför Slätbaken. (I mskr. »barsundh».) S. 148.

Bautzen, stad i Oberlausitz vid Spree. 136.

Bergen, stad på Rügen. (I mskr. »bärgen».) S. 123, 124.

Bergen, ort i Lüneburg, s. o. om Ülzen, (I mskr. »bärgen».) S. 126.

Bergshammar, gods i Södermanland, Fogdö s:n. Ägdes af Krister Posses arfvingar. S. 203—04.

Berlin, (i mskr. »bärlin», barlin.) S. 21, 29, 136, 200, 207.

Bernburg, hufvudstad i Anhalt-Bernburg vid Saale. (I mskr. »barnborg».) S. 128.

Björklinge, kyrka i Uppland. S. 5, 151, 155, 167.

Blacken, Mälarfjärden sydost om Tidölandet. (I mskr. »blaken».) S. 46.

Brabant. S. 179.

Brandels, stad i Böhmen vid Elbe. (I mskr. »brandiz».) S. 135, 206—07.

Bremen (landet). S. 201, 207.

Bro, gods i Uppland, Bro s:n, (nu Brogård). Ägdes af Bror Andersson Rålamb. S. 52.

Brünn, stad i Mähren. S. 180.

Brüx, stad i Böhmen. (I mskr. »brüxz».) S. 133, 134, 181, 206.

Bützow, stad i Mecklenburg-Schwerin. (I mskr. »bytso».) S. 125.

Böhmen. S. 207,

Böhmerwald, den beteckning, som Agneta Horn använder för Böhmens nordliga gränsberg (Ersgebirge och Riesengebirge). (I mskr. »bemerwal», »bemerwaldh», »bemer walen».) S. 131, 132, 136, 206—07.

Bösig, stad i Böhmen. (I mskr. »bisiz»,) S. 136.

Calais, stad i Frankrike vid engelska kanalen. S. 179.

Chemnitz, stad i Sachsen. (I mskr. »kämnitz», »kamnitz».) S. 131.

Dalarön, hamnplats i Södertörn. [ 221 ](I mskr. »dalerön».) S. 32, 117, 121, 139, 206—07.

Damm, stad i Pommern. (I mskr. »dam».) S. 148.

Danmark. (I mskr. »danemark».) S. 69, 72, 73, 75, 179.

Dannenberg, stad i Hannover vid Jetze. (I mskr. »danenbärg».) S. 126, 137.

Doberan, stad i Mecklenburg med berömd kyrka, grundlagd 1171. (I mskr. »dabran».) S. 124.

Dresden. (I mskr. »dräsen».) S. 130, 131.

Drömlingen, skogs- och sumptrakt i Sachsen på gränsen till Hannover. (I mskr. »dromlingen».) S. 126, 137, 207.

Dunkerque, stad i nuv. Frankrike vid Nordsjön. S. 179.

Dömitz, stad i Mecklenburg-Schwerin vid Elbe. (I mskr. »demitz», »domitz».) S. 126, 127, 137, 206.

Eger, biflod till Elbe. (I mskr. »egern», »egeren».) S. 133, 134, 206.

Ekebyhof. gods i Uppland på Ekerön i Mälaren. Ägdes af Ebba Leijonhufvud (Lewenhaupt); byggdes troligen af hennes make i senare giftet riksrådet Klas Horn. Skall hafva brunnit på 1740-talet. (I mskr. »ekebyhåf».) S. 48, 52, 110, 183.

Ekedal, gods i Västergötland, Sjötofta s:n, Ägdes af Anna Maria Posse. S. 197.

Elbe (i mskr. »älwen», »alwan», »älwan», »elban», »elven».) S. 126, 134—37, 206—07.

Elbing, stad i Preussen. S. 154, 174.

Elbogen, stad i norra Böhmen vid Eger. (I mskr. »älboge».) S. 133.

Elfsnabben, hamnplats i Södertörn. (I mskr. »älsnaben», »elsnabben».) S. 17.

Engelholm (i mskr. »ängle holm».) S. 73, 74.

England (i mskr. »ängelandh».) S. 40, 179.

Estland. S. 10, 188, 193, 196.

Fiholm, gods i Södermanland, Jäders s:n. Ägdes af Axel Oxenstierna S. 16, 178, 200—01.

Finland (i mskr. »finlandh».) S. 16, 105, 106, 156, 158—59.

Flandern. S. 179.

Florens. S. 179.

Frankfurt am Main. S. 161.

Frankrike (i mskr. »fränkerike».) S. 75, 162, 179.

Frauenburg, stad i Preussen. S. 155.

Fånö, gods i Uppland, Löt s:n. Ägdes af Agneta Horn. S. 156, 165, 209.

Gardelegen, stad i Altmark. (I mskr. »garlapen», »garläpen», »garlaben».) S. 127, 206.

Genua. S. 179.

Golombo, by i Polen på ö. stranden af Weichsel. S. 152.

Grabow, stad i Mecklenburg-Schwerin vid Elbe. (I mskr. »grabo».) S. 126.

Greifswald, stad i Pommern. (I mskr. »gripsval», »gripswol».) S. 32.

Gudhem, kloster och kungsgård i Västergötland, 34 mil från Falköping. Lars Cruus’ friherrskap 1651. Reducerades 1680. (I mskr. »gudom».) S. 144, 197, 205.

Gäddeholm, gods i Västmanland, Ihrsta s:n. Ägdes af Krister Posses arfvingar. S. 202—04.

Göksholm, gods i Närke, Stora Mellösa s:n. Ägdes af Åke Axelsson Natt och Dag. (I mskr. »gochsholm».) S. 41, 42.

Görkau, stad i norra Böhmen. (I mskr. »hieriko».) S. 132, 133, 206.

Görlitz, stad i Oberlausitz vid Neisse. (I mskr. »gorlitz».) S. 136.

Görväln, gods i Uppland, Järfälla s:n, vid Mälaren. Ägdes af Sten [ 222 ]Svantesson Bielke. (I mskr. »görwäl».) S. 42.

Göteborg (i mskr. »götborg», »goteborgh»). S. 115, 139, 147, 206—07.

Hainichen, stad i Sachsen. (I mskr. »hanichin».) S. 129.

Halland (i mskr. »hallandh».) S. 62.

Halle, stad i nuv. provinsen Sachsen. S. 175.

Halmstad (i mskr. »halmstädh».) S. 69.

Hammarskog, gods i Uppland, Dalby s:n. Ägdes af Anna Maria Posse. S. 162—63.

Hessen (i mskr. »häsen».) S. 137.

Hjälmaren (i mskr. »hiälmären».) S. 41.

Holland. S. 179, 194——95.

Holstein. S. 180.

Hälsingborg (i mskr. »hälsinge borg».) S. 69.

Häringe, gods i Södertörn. Västerhanninge s:n. Ägdes af Gustaf Horn och sedermera af hans dotter Agneta. S. 17, 156, 165, 192.

Italien. S. 179.

Jankowitz, stad i Böhmen, sydost om Prag. S. 180.

Jasmund, norra delen af Rügen. ([ mskr. »iasmunt».) S. 122, 206.

Jung-Bunzlau, stad i Böhmen vid Iser. (I mskr. »iunge bunslel».) S. 135.

Jüterbog, stad i Brandenburg. (I mskr. »guterbuk».) S. 136.

Jöhstadt, stad i konungariket Sachsen vid böhmiska gränsen. (I mskr. »gatstat».) S. 132.

Jönköping (i mskr. »iöneköping», »hionkoping», »ionkopingh»). S. 62, 69, 181.

Kalbe, stad i nuvarande provinsen Sachsen vid Saale. S. 127, 128.

Kalmar. S. 32, 91.

Kalmar sund. S. 206.

Kassel (i mskr. »kaser», »kasel»). S. 137, 207.

Kimito, Axel Oxenstiernas friherrskap i Finland. S. 178.

Kloster Jerichow (i mskr. »giriko».) S. 136, 207.

Kolditz, stad i Sachsen vid Mulde. S. 129, 197.

Kolin, stad i Böhmen vid Elbe. S. 135, 207.

Kolo, stad i Polen vid Warthe. (I mskr. »kola».) S. 148.

Konin, stad i Polen vid Warthe. S. 148.

Kosmanos, ort i Böhmen, norr om Jung-Bunzlau, öster om Iser. (I mskr. »kosmonitz».) S. 136.

Krakau (i mskr. »krako»). S. 148, 152.

Kretzietitz(?), ort i Böhmen, nära Kuttenberg. S. 198, 207.

Krivitz, stad i Mecklenburg-Schwerin. (I mskr. »kribitz».) S. 126.

Kröpelin, stad i Mecklenburg-Schwerin. (I mskr. »kroplin».) S. 124.

Kurland (i mskr. »kurlandh»), S. 16.

Kuttenberg, stad i Böhmen, sydost om Prag. (I mskr. »kutenbarg», »kutenbargh», »kutenbärg».) S. 135, 198.

Küstrin, stad i Brandenburg. S. 174.

Kägleholm, gods i Närke, Ödeby s:n. Ägdes af Ebba Leijonhufvud (Lewenhaupt). S. 37, 48, 177—78.

Köthen, hufvudstad i Anhalt-Köthen. ([ mskr. »koten».) S. 128.

Laholm (i mskr. »lage holm».) S. 69, 74.

Landskrona (i mskr. »landz krona», »lanskrona».) S. 69, 70, 72, 73, 185.

Land-Rügen, se: Rügen.

Langensalze, stad i Sachsen. (I mskr. »langensaltz».) Säkerl. felskrifning för Gross-Salze, stad i Sachsen, ej långt från Magdeburg. S. 127.

Laun, stad i Böhmen vid Eger. (I mskr. »lauen».) S. 133.

[ 223 ]Lausitz, tysk landsträcka, nu delad mellan Sachsen och Preussen. (l mskr. »lousnitz».) S. 136, 207.

Leipa, stad i norra. Böhmen. (I mskr. »laip».) S. 136.

Leipzig (i mskr. »läijpzik», »laijbzik», »laijptzig», »laijptzik».) S. 128—31, 161, 171, 206.

Leitmeritz, stad i n. Böhmen vid Elbe. (I mskr. »loijtmaritz», »löijtmaritz», »loijtmäritz», »latomaritz».) S. 133—36, 206—07.

Lencicz, stad i Polen. (I mskr. »lanskitz».) S. 148.

Leyden, stad i Holland. S. 179.

Lifland. S. 104, 105, 112, 143, 156—57, 173.

Litslena, socken i Uppland. S. 202.

Ljung, gods i Östergötland, Ljung s:n. Ägdes af Agneta Horn. S. 156, 165—66.

London. S. 179.

Lowicz, stad i Polen vid en biflod till Weichsel. (I mskr. »lowits».) S. 148.

Lund (i mskr. »lundh»). S. 70, 156.

Lüneburg, f. d. furstendöme, nu del af Hannover. (I mskr. »lynenborgrelandh».) S. 139.

Magdeburg. S. 127.

Malla, gård i Estland mellan Reval och Narva. Ägdes af Gustaf Horn. S. 188, 192, 195.

Malmö. S. 70.

Mark Brandenburg (i mskr. »mark brananborgh».) S. 136.

Marseille, stad i s. Frankrike. S. 179.

Mecklenburg (i mskr. »mäkelborg»). S. 124, 126.

Meissen, f. d. markgrefskap, nu del af Sachsen. (I mskr. »mäijsen».) S. 129, 197.

Melnik, stad i Böhmen vid Elbe. (I mskr. »mälmik», »malnik».) S. 135, 207.

Mittweida, stad i Sachsen. (I mskr. »mitwägde», »mitwäijde».) S. 131, 206.

Motala ström. S. 159.

Mulde, biflod till Elbe. (I mskr. »muldan».) S, 129, 197.

Neapel. S. 179.

Nederländerna. S. 179.

Neu Haldensleben. stad i Sachsen. (I mskr. »ney halberslaben».) S. 127.

Neukloster, f. d. kloster i Mecklenburg-Schwerin. (I mskr. »nykloster».) S. 125.

Neumark, del af Brandenburg. (I mskr. »neymark», »näymark.») S. 17, 18, 175.

Norge. S. 185.

Norrmalm, stadsdel i Stockholm. S. 163.

Novodvor i Polen vid sammanflödet af Weichsel och Bug. S. 152.

Nyenhus i Wismar, den 1553—54 byggda delen af furstepalatset, »das neue Haus», som 1653 uppläts åt den svenska domstolen, »Wismarska tribunalet». S. 138.

Nyköping (i mskr. »nykiöping».) S. 47.

Nürnberg (i mskr. »norenbärgh».) S. 137, 207.

Närke. S. 185.

Nördlingen, stad i Bayern. (I mskr. »nerlingen»). S. 39.

Oder (i mskr. »oderen»). S. 18, 174.

Orienten. S. 179.

Osnabrück, stad i Westfalen. (I mskr. »osnebryk».) S. 125.

Parchim, stad i södra Mecklenburg-Schwerin vid Elde. (I mskr. »pärkom», »parkom».) S. 126, 206.

Paris. S. 179.

Peenemünde, stad på Usedom. (I mskr. »penemynde».) S. 148.

Pegelow, stad i Pommern. (I mskr. »begelang».) S. 148.

Planjan, ort i Böhmen, n. v. om Kolin. (I mskr. »planitz»; möjl. afses öfverste Planitz, 1648 chef för ett tyskt kav.-reg. i svensk tjänst.) S. 135.

[ 224 ]Polen. S. 152, 155.

Prag. S. 129, 130, 133, 135, 136, 206.

Preussen (i mskr. »päysen».) S. 17, 152.

Ratenow, stad i Brandenburg vid Havel. S. 174.

Reval, stad i Estland. (I mskr. »räfwel».) S. 105, 176, 188—89, 191—92, 195—96.

Ribnitz, stad i Mecklenburg vid kusten. (I mskr. »rebnitz».) S. 124.

Riga, stad i Lifland. (I mskr. »rig».) S. 15, 16, 104, 187, 194.

Rinkestad, gods i Södermanland, Ärila s:n. Ägdes af Åke Axelsson Natt och Dag. (I mskr. »ringsta».) S. 42.

Rom. S. 179.

Rosswein, liten fordom befäst stad i Sachsen. (I mskr. »puspen», »ruspeijn», »respen»; afser troligen Rosswein.) S. 130, 131, 206.

Rostock, stad i Mecklenburg vid Warnow. (I mskr. »råstok».) S. 124.

Rothenhaus, slott nära passet vid Pressnitz i norra Böhmen. Intogs af svenskarna i slutet af augusti 1648. (I mskr. »rotenhus».) S. 132.

Rozdalowitz, stad i Böhmen. (I mskr. »rosiarawitz».) S. 135.

Rügen (i mskr. »lantorygen».) S. 122, 206.

Saale, biflod till Elbe. (I mskr. »salströmen».) S. 128.

Saaz, stad i Böhmen vid Eger. (I mskr, »satz».) S. 133, 134, 206.

Sachsen (i mskr. »saxen»). S. 129, 131.

Salzwedel, stad i Sachsen. (I mskr. »saldzwädel», »saltzwädel».) S. 126, 138.

San, biflod till Weichsel. S. 153.

Schaumburg, by i Brandenburg vid Oder. S. 174—75.

Schlesien. S. 136, 174.

Schweiz. S. 179.

Schwerin, hufvudstad i Mecklenburg-Schwerin. (I mskr. »swärin».) S. 137.

Seland (i mskr. »selandh».) S. 73.

Sexstäderna, det Oberlausitzska sexstadsförbundet (Görlitz, Bautzen, Löbau, Kamenz, Lauban, Zittau). (I mskr. »säx städerna».) S. 136, 207.

Silesien, latinisering af Schlesien.

Skara. S. 147, 155, 205,

Skottland. S. 179.

Skräflinge, by i Skåne, Husie s:n, nära Malmö. (I mskr. »skräfwelinge».) S. 70, 71.

Skåne. S. 73, 180, 184, 197,

Sobota, stad i Polen. (I mskr. »såbata».) S. 148.

Spandau, fästning i Brandenburg. S. 175.

Stade, stad i nuv. Hannover. S. 139, 161, 201.

Stegeborg, slott i Östergötland, på en holme i Slätbaken. Förlänadt åt pfalzgrefven Johan Kasimir och sedan åt hans son Adolf Johan. (I mskr. »stegborg».) S. 147—48.

Stendal, stad i Altmark. (I mskr. »ständel», »ständer».) S. 137, 139, 198—200, 207.

Sternberg, stad i Mecklenburg-Schwerin. (I mskr. »starnebarg».) S. 125.

Stettin, stad i Pommern vid Oder. (I mskr. »stätin», »stätina».) S. 18, 20, 21, 23—26, 29, 32, 174—176.

Stockholm (i mskr. »stokholm», »ståkholm»). S. 16, 37, 38, 40, 41, 44, 47—49. 51, 52, 54—56, 58, 68, 74, 75, 92, 105, 108, 110—11, 114—15, 117, 121, 141, 143—47, 155, 157, 159, 165—66, 173, 177—79, 181, 184, 191, 194—97, 201—02, 205—08.

Stralsund, stad i Pommern. (I mskr. »strälsundh».) S. 25, 28, 29, 124, 206.

[ 225 ]Strassburg. S. 179.

Sverige (i mskr. »suerge», »swerget», »swerge», »swerga», »swerie»). S. 16, 17, 22, 29, 32, 36, 69, 75, 135, 138, 139, 154, 161, 173—74, 179. 181, 188, 190—91, 193—96.

Swine, utlopp för Grosses Haff, mellan Usedom och Wollin. (I mskr. »swin».) S. 148.

Sätuna, gods i Uppland, Björklinge s:n. Ägdes af Lars Cruus. Byggdes af hans moder, fru Brita De la Gardie, men afbrann 1700. S. 110. 117, 141—45, 147, 155, 156, 165—66, 201—05.

Södermalm, stadsdel i Stockholm. (I mskr. »söremalm».) S. 141.

Tanger, biflod till Elbe. (I mskr. »tangeren».) S. 137.

Tangermünde, stad i Sachsen vid Tangers utlopp i Elbe. (l mskr. »tangermynde».) S. 136, 207.

Thorn, stad i Preussen. S. 153.

Tibble, by och gästgifvargård i Uppland, Näs s:n, 3 mil fr. Stockholm. (Möjl. by i Västmanland.) (I mskr. »tibla».) S. 74.

Tidö, gods i Västmanland, Lilla Rytterns s:n. Ägdes och byggdes af Axel Oxenstierna. (I mskr, »tijdö», »tijdön», »tijdöö».) S. 32, 34, 35, 39, 40, 44, 47—49, 56, 75, 105, 110—11, 113—14, 141, 188, 201—02, 206.

Torsätra, gods i Uppland, Västra Ryds s:n, ½ mil från Sigtuna, Ägdes af Gabriel Bengtsson Oxenstierna. (I mskr. »torrsätra».) S. 42.

Trebnitz, stad i Böhmen. (I mskr. »tripnitz».) S. 136.

Tütz, stad i Polen. (I mskr. »döytsa».) S. 148.

Tyresö, gods i Södertörn, Tyresö s:n. Ägdes af Gabriel Gustafsson Oxenstierna. (I mskr. »töresiö».) S. 37.

Tyskland (i mskr. »tyslan», »tyslandh»). S. 16, 17, 28, 29, 33, 36, 41, 47, 80, 115, 117, 173.

Uppland. S. 205.

Uppsala (i mskr. »vpsala», »upsala».) S. 5, 32, 33, 46, 146, 155, 162, 178—79.

Waldheim, stad i Sachsen vid Zschopau. (I mskr. »waltheim›.) S. 129, 197.

Valstad, gods i Uppland, Norrsunda s:n; nu Vallstanäs. Ägdes af Johan Eriksson Sparre och sedan af hans änka Ebba Oxenstierna. (I mskr. »walstadh».) S. 41—44.

Warschau (i mskr. »warso»). S. 147—48, 153—54.

Wendeland, den af vender bebodda delen af Lausitz. (I mskr. »wändelandh».) S. 136, 207.

Venedig. S. 179.

Viby, gods i Uppland. Ägdes af Elsa Elisabet Brahe. S. 203.

Wismar, stad i Mecklenburg-Schwerin. S. 121, 123, 125, 137—39, 173, 198—201, 206—07.

Wolgast, stad i Pommern vid Peene. (I mskr. »wålgast».) S. 17, 26, 29.

Wollin (i mskr. »walin».) S. 148.

Värnamo, kyrka och köping i Småland. (I mskr. »wärnemo».) S. 62.

Vättern (i mskr. »wätern».) S. 67.

Västergötland (i mskr. »wästergötlandh»,) S. 115, 142, 144, 146, 147, 204, 206, 208.

Västerhanninge, kyrka i Södertörn. (l mskr. »wäster haninge».) S. 32.

Västerås (i mskr. »wästeråss».) S. 44. 46, 74.

Ystad (i mskr. »ystadh».) S. 73.

Zittau, stad i Sachsen. (I mskr. »sitow». S. 136, 207.

Zschopau, stad i Sachsen vid floden Zschopau. (I mskr. »skopa».) S. 132

[ 226 ]Zschopau, biflod till Mulde. mskr. »schop».) S. 129, 197.

Åbo (i mskr. »abo»). S. 16.

Åkeshof, gods i Uppland, Bromma s:n. Ägdes af och uppkallades efter Åke Axelsson Natt och Dag. S. 42.

Åttinge, gods i Småland, Lofta s:n och Kalmar län. Ägdes af H. Chr. von Scheiding. S. 160.

Öland (i mskr. »ölandh»). S. 32, 122, 206.

Örebro. S. 52, 56.

Ösel. S. 188.

Östergötland. S. 159.