Hoppa till innehållet

Amiral van Almondes skrivelse ang. slaget vid Barfleur 1692

Från Wikisource, det fria biblioteket.


Ordinarie Stockholmiske Posttijdender
af den 13. Junij. Anno 1692.
På Wikipedia finns en artikel om Pfalziska tronföljdskriget.


Extract af den Hollendske Ammira-
lens Alemondes Breff til Ammirali-
tets Rådhen.


Den 17. Maij seglade den conjungerade Flottan ifrån St: Helene Bay och kom den 18 dito til Franske Kusten; Dagen derefter Nembl. den 19 helt bittijda om Morgonen finge wij see dhen Fransöske Flottan uhngefehr 6 Mijl ifrån oss ; Då wij straxt rangerade wår Flotta och wentade på Fiendens ankombst, som och kom alt närmare och närmare, men kunde dock, efftersom wädret bleff stilla intet komma til oss förän emoth Middagen kl. 11 och bestod den förste fientlige Esquadren aff 15 Orligsskepp, med hwilke man gaff sigh til at fechta, och påstod Actionen i 3 Timmars tijd, ; Emoth kl. 6 om Afftonen råkade den Engelske Esquadren som ock så förde blåå Flagger, och fecktades hefftigt til det blef mörckt; Jag hafwer för en starck dimba skull ey kunnat egenteligen see hwad som passerade ey heller för det stilla wädret kunnat komma til dem ; Om morgonen dhen 20 Maij begynt Wädret åther lijtet at blåsa, då wij warse blefwe at dhen Fransöske Flottan låg 2 Mijl ifrån oss, war 46 Segel starck, och dher ibland allenast 36 Orlig Skep; Den allierade Flottan satte effter dem, men Fransoserne giorde deres störste flijt at komma undan.

Ett annat aff dhen 22. Maij. Sedan mitt Breff i går Afftos afskickades äre wij med dhen combinerade Flottan om Natten til Segels gångne, warandes sinnade at angripa och inhempta 15 a 16 Franske Skepp som wij hade sedt komma Wästan ifrån ; Men när dagen kom blefwe wij dem intet mehra warse, och hafwa dhe twifwels uthan salverat sigh och seglat emillan Kiskassen och Guernsey. I dag effter Middagen hafwer vice Ammiralen dela Vall låtit mig weta at Ammiralen Ryssell i går Morgons gått til segels eftersom han blifwit någre Franske Skepp warse, och at aff samma Skepp ett aff 110 Stycken sampt 3 andra Capitalskepp 2 Fregatter och 3 små Fahrkoster uppå Stranden wijd Cap de Wick blifwit upbrände, hafwandes Ammiralen Ryssell ändå förfölgt och efftersatt 8 eller 9 andra Fransöske Skepp.

Ett annat aff den 24. Maij. Detta kan iagh säkert berätta at i förledne Natt 6 aff dhe störste Fransöske Skeppen och i dag dhe 6 öfrige, som åt minstonne föra 60 Stycken hwarthera, äre ruinerade och upbrände. Ett som war Ammiralskeppet aff den Franske blå Esquadren är upflugit, det andra sunkit och derjempte 3 upbrände, wijd Cap de Wick, så at Franckrijke förlohrat 10 Skepp aff förste Rangen och 7 aff 90 a 80 Stycken.