Antonii sång
|
| ur Songes |
Antonii sång
Ljufligt en gång i hjertats hem jag skådade, lyssnande:
Hvita gestalter mig nalkades, svarade vinkande.
Häpnande såg jag de eviga Solskensland:
Toner sig smögo till mig från de sällas strand.
Sedan aldrig jag
Fann i verlden behag.
Sedan aldrig aldrig jag
Fann i verlden behag.