Beskrifning om Mälaren/Kap 02

←  Dagbok öfver en liten resa

Utkast til Beskrifning om Mälaren av Johan Fischerström Mälarens fiärdar, vikar, sund, inlopp, segelleder

Öar, holmar, skär  →

MÄLAREN.

Laugern eller Lögarn, var fordom det namn hvarmed Mälaren utmärktes ^[1]. Den har från de äldste tider varit ryktbar, och Oden sjelf, intagen af landets godhet häromkring, fästade sin boningsplats vid en af dess vikar, bygde gamla Sigtuna ^[2], der han residerade, utbredde sin dyrkan och dog.

Utom detta högsta dom- och offerställe, hafva sedan trenne andra gamla hufvudstäder, Upsala, Biörkö och Stockholm, blifvit vid Mälarens fruktbara strander anlagde. Månge slott och fästen uprestes vid desse farvatten. Månge småkonungar hade här deras tilhåll, merendels vid något näs, hvarföre de fingo namn af Näskonungar eller Näsevisar, ett talrikt slägte, som ännu i dag florerar.

Mälaren som utsträcker sig emellan trenne landsorter, Upland, Södermanland och Västmanland, befordrar, genom sina segelbara vattendrag den inrikes handelen och rörelsen ganska mycket ^[3]. Hela dess längd, ifrån inloppet åt Arboga, eller som är det samma från Kongsörs brygga och färje-stället, til Stockholms stad, räknas emellan 11 och 12 mil; men i rät linea ända fram 10 och 1⁄8:dels mil. Bredden åter, som billigt kan räknas från Söder-Telje stad til Flötsund, inemot en mil söder om Upsala, är efter närmaste segel-leden 81⁄2 mil. I rät linea ända fram 6 mil.

Det är genom Norr- och Söder-ström vid Stockholm, som Mälaren gjuter sig i hafvet. Der har den sit utlopp i den öfver 6 fot lägre liggande Öster-sjön.

Sit vatten samlar Mälaren från flere både närmare och längre ifrån belägne sjöar, strömar, åar, kärr och mossar. Tilloppet sker beständigt från mera än 8 floder, och öfver 90 bäckar, åar och ränlar ^[4].

Upfyld af öar och holmar, vidgar sig Mälaren i många Fjärdar eller små sjöar. Af dessa är Biörk-fjärden den ansenligaste, så stor, at man midt uti detta farvatten knapt kan se fasta landet ^[5]. Jag anmärker den fördelaktiga Präst-fjärden, den buktiga Västerås-fjärden, den behageliga Gran-fjärden, den djupa Blacken,, den krångliga Galten ^[6], den upvikande Söder-fjärden, den vackra Tynnelsö-fjärden, de skärfulla Grönsö- Oxe- och Öknebo-fjärdarne, den kringskansade Staby-fjärden, den besynnerliga Ull-fjärden, den långsträckta Löfsta-fjärden, den runda Gåran, den farliga Ekoln, den aflånga Sko-fjärden, den nästan instängda Bro-fjärden, den vördiga Sigtuna-fjärden, den nätta Skarfven, Gjörvälsfjärden, Näs-fjärden, Malmviks-fjärden och Fiskare-fjärden. Ändteligen de smala Strängnäs- Ekerö- Hessinge- Ulfsunda- och Riddar-fjärdarne ^[7].

Alla dessa fjärdar, omgifne af fruktbärande och bebodde strander, äro så rymlige, at de minsta af dem kunna räknas til en half mils längd. Någre sträcka sine vattendrag nog nära intil östersjön. Merendels alla formera de skönaste Vikar; antingen inåt öarne eller åt fasta landet. Huru ansenliga äro Söder-Telje- Mariæfreds- och Köpings-vikarne, Låsta-viken emellan Girista- och Balingsta-socknar, Garns-viken på andra sidan Sigtuna, Sunds-viken inåt Turinge-socken, Svingarns-viken vid inloppet til Enköping, Hornby-viken inåt Sela-ön, Sátuna-viken emellan Munsön och Svartsjö-landet, Callmar-viken ifrån norra Biörkfjärden, Knarr-viken åt samma fjärd, Mager-viken inåt Toster-ön, Barkare-vikarne från Galten och Blacken, Gorsinge-viken i Strängnäs socken, och Mälby-viken på andra sidan Torshälla-stad! Jag nämner bland sköna vikar, Strömsholms viken, Ekolmsunds viken, Svartsjö- eller Hillersjö-viken, Ventholms viken, Räfsnäs viken i Präst-fjärden, Ekeby- Steks- Ölsta- och Ekends-vikarne inåt Sela-ön, Granhamars viken, vid Törnesund, Rosersbergs- och Steninge-vikarne vid sjön Skarfven, Håtuna-viken inåt socknen af samma namn, Eka-viken vid Staby-fjärden, Engsö-viken inåt Engsön, Ryssviken emellan Öfver-Gran- och Eggeby-socknar, Tibble-viken vid Gjörväls fjärden, Hammarskogs- Välsätra- och Alsike-vikarne ifrån Ekoln, Grista-viken emellan Wekholm- och Hacksta-socknar, Bondkroken och Hagbyholms viken åt Sko-fjärden, Jälsta-viken inåt Jälsta-socken, Säby- Magerö- Botholms- och Hessleby-vikarne inåt Aspön, Menhamars viken vid Skyttholm på Ekerön, Eka-viken från Staby-fjärden, Fogel-viken och Kohagsviken vid Lofön, och flere små vikar, såsom Hummelsta-viken inåt Lööt-socken, Sisshamars viken åt Villberga-socken, Bro- och Qvista-vikarne från Bro-fjärden, Säby- och Broby-vikarne inåt Torpa-socken. Ändteligen Alby-viken genom Botkyrka- och Huddinge-socknar, Ulfsunda- Rörstrands- och Årsta-vikarne nära Stockholm.

Icke sällan förenas Mälarens vackra fjärdar genom smala och trånga Sund, formerade af motgående landtuddar och näs, eller af framskjutande landtungor, eller af nära liggande öar, holmar, klippor och skär. Desse Sund skaffa ett omväxlande nöje, variera utsigterne och äro i flere hänseenden fördelaktige. Jag anmärker Flötsund ^[8] vid inloppet til Upsala, Modhatts sundet emellan Åkers och Holms socknar, Törnesund vid Skarfven, Ekolnsundet vid Kongsgården af samma namn, Skursund emellan Engsön och Longholmsön, Bryggholms sund vid Staby-fjärden, Tidö-sund och Aggarö-sund, vid öarne af samma namn, Qvicksund emellan Blacken och Galten, Stafsund emellan Sko-fjärden och Alsike-viken, Hernö-sund emellan Hernön och Kalkudden åt Mariæfred, Ellgarns sund emellan Ellgarn och Svartsjö-landet, Agnö-sund och Trillingen på andra sidan Aspön, Stäke-sundet vid Görvälsfjärden; äfven Stråholms sundet, Kolsundet, Bockholms sundet, Estspröte-sundet, Kungshatt-sundet och Hessinge-sundet, hvilka förut äro omtalte. Alle desse Sund äro vid stora segel-lederne belägne. Flere andre äro likväl märkvärdige, såsom Strömsund i Västerås-fjärden, Engsö-sund, som äfven kallas Spånsundet, vid Engsön, Björksund, emellan Gran-fjärden och Söder-fjärden, Skälle-sund i Ull-fjärden, Svartsund emellan samma fjärd och Arnön, Hackholms sund vid Ådö-landet, Eljarsund åt Bro-fjärden, Svinsund emellan Alsnön och Munsön, Nyby-sund vid Mersön, Brandulfs sund från Björk-fjärden inåt Torswi-socken, Norrsund vid Lillön, Ventholm-sundet, och Kjärrsjö-sundet emellan Munsön och Ekerön o. s. v.

Det är på dessa öpna fjärdar, och genom desse smala Sund, som Segelfarten beqvämligen kan fortsättas, merendels ifrån medlet af April til slutet af November månad. Någre af fjärdarne, i synnerhet Präst-fjärden och Björk-fjärden, tilfrysa ännu senare, och blifva tidigare om våren segelbare. De trånga passen närmare Stockholm, hålla sig ganska länge öpne ^[9]. Alt detta befrämjar handelen och rörelsen emellan hufvudstaden och de vid Mälaren liggande städer, bland hvilka Västerås syslosätter 24 fartyg ^[10], Arboga ett lika antal ^[11], och Köping 18 Jakter ^[12], hvarmed Bergsmanna-produkter och andra varor öfverföras. Krono-bränneri-inrättningen med dertil ärforderlige spanmåls transporter, gifver äfven tilfälle at förtjäna frakter från Stockholm, utom andra hushålls förnödenheter som derifrån behöfvas.

De andre häromkring liggande städers seglation är proportionerad efter deras svaga vilkor. Landtmannen åter från alla til Mälaren gränsande socknar, har vig afsättning med sina varor; men säljer dem ofta i otid, ofta med skada för en hastig vinning. Inom dygnet kunna våre Mälare-farare fullända sina resor, om vinden är gynnande. Vanan har lärdt dem at undvika de ler- och sten-grund, de klippor och skär, som här på sina ställen kunna finnas. De segla trygge, ty hvarken har denna härliga insjön ett sådant strömfall som Hielmaren, eller ett så märkeligt af- och til-tagande som Wenern, eller sådane hvirflar och svallande som Wettern.

Då man seglar öfver Mälarens fjärdar, inåt dess många vikar och sund, öpna sig vid Inloppen de täckaste utsigter, de skönaste perspectifver. Rymlige äro Inloppen til Västerås från öpna sjö-viken; til Strängnäs från Tynnelsö-fjärden; til Södertelje-viken från södra Björkfjärden; til Kongsör från Galten; til Flötsund från Ekoln; til Stockholm från Långholmen. Behagrike äro de, vid Strömsholm, vid Ekolnsund, vid Gripsholm och Drottningholm. Jag bör äfven nämna de angenäma inloppen til Kongshatt från Hessinge-fjärden, til Rödsten från Fiskar-fjärden, til Bockholms sund, antingen man kommer från Ekerö-fjärden eller södra Björkfjärden, til Kolsund från Präst-fjärden, til Stråholmen från Blacken, til Qvicksund från Galten, til Malmhufvud från Norra-Björkfjärden, til Drottninghamn från Präst-fjärden, til Eljarsund från Bro-fjärden, til Stäket från Gjörväls fjärden, til Törnesund från Skarfven o. s. v.

De vackraste förändringar röjas under Segel-lederne til de nyssnämde inloppen och til de välbelägna hamnarne. Upsala-segel-leden går genom Ekoln, Sko-fjärden, inåt Bondkroken, förbi Sigtuna, ut genom Skarfven, Stäkesundet, Gjörvälsfjärden, Löfsta-fjärden, förbi Lofön, Kiersön och så vidare til Stockholm. Västerås segel-leden är förbi Amundgrund, Hästholmarne, Björnön, Väster-Ridön, Aggarön, genom Gran-fjärden, förbi Gimpelstenarne (ett stort stenröse), ända åt Krokhamn eller den så kallade Klubben på Fogdön, hvarifrån resan fortsättes genom den väg, som jag förut haft den äran at beskrifva. Arboga-segel-leden, ifrån staden, hela ån igenom til Kongsör, eller 1 och 3-8:dels mil; sedan tages vägen genom fjärdarne Galten och Blacken, förbi Stråholmen ut genom Gran-fjärden ända til Krokhamn och så vidare. Köpings segel-leden, från dess lastage-plats 3-8:dels mil från staden, går öfver Galten genom Qvicksund, ut på stora Blacken, förbi Blackhällarne, Stråholmen, Sand- Humle- och Kråk-holmarne, då Gran-fjärden tager vid, hvaröfver segel-leden går vidare i öster fram åt oftanämde Krokhamn eller Klubben. De andre segel-lederne til de öfrige vid Mälarens strander belägne städer, eller til de på öarne liggande säterier och gårdar, äro icke mindre angenäme; men det blef alt för vidlyftigt at upnämna dem.

1. Lau betyder lugn, och garn, sjö. Laugur eller Laugern, är den stilla och lugna sjön.
2. Hans rätta namn var Sigge. Han fick sedan namn af Oden, som åtminstone på Arabiska betyder den gudomlige.
3. Helst sedan förbindelse skedt med den någre och 30 alnar högre liggande Hielmaren genom Arboga-graf, slussar och å. Et hedrande verk, företagit af våre förfäder, och mera fullkomnat under den omtänksame K. Carl den XI:te; består af 9 slussar, hvilka år 1776 förbättrades.
4. Enligt den upgift som Herr Ö. D. Marelius lämnat, hämtar Mälaren sit vatten från de på skogen Tifveden i Nerike varande Öster- och Väster- Laxsjöarne, med Lången, Grytsjön och Bodarne-sjön, samt de invid Landtryggen belägne, Visjön, Skirsjön, stora och lilla Björken, Öhlen, Örgifven och södra Gryten, som alla genom sjöarne Toften och Teen gifva vatten åt Örebro-ån. Likaledes falla sjöarne Multen, Frennen, Kermen och Leken, Gilsås-ön, Ömningen och Ack-sjöarne i Örebro-ån, som tager med sig alla der nedanföre varande vatten, och genom Hielmaren faller i Mälaren. De längre norr ut vid Landryggen befintelige vatten, såsom Grysjöarne, Elflången, Mosjön, med Saxen och Vickern, Bählsjön, Holmsjön, Mosjö-källa, Svart-kärn, Hök-kärn, Spiuten, Skirrsjöarne, Glåpsjön, Gransjön, Löfsjön, Siliken, Nyttsjön, med Örksjöarne, och de ganska många der nedanföre i åtskillige socknar belägne sjöar, flyta alla genom Arboga-ån å Mälaren. De vid sjelfva Landryggen belägne lilla och stora Låssjön med Sandsjön och flere der nedanföre i Gränges socken i Dalarne, falla i sjön Vesman, och så genom Norr- och Söder-Bercke socknar, i följe med vatnen från alla dervarande sjöar, ändteligen vid Strömsholm i Mälaren. Utom desse vattendrag, som taga sin början från sjelfva Landryggen, flyta jämväl större delen af de öfrige i Nerike varande vatten genom Mosjön åt Hielmaren och sedan i Mälaren; äfven mäft alla de öfrige i Vestmanland, genom Hedströmmen, Köpings-ån, Svart-ån och Sag-ån, inuti Mälaren. Af Uplands vatten falla ock, genom Säva-ån, Sahla-ån och Fara-ån, med flere mindre, i denna sjö. Den intager jämväl de närmast derintil varande vatten från Södermanland.
5. I längden 3 mil, at räkna från Grans socken i Upland, til staden Söder-Telje. Bredden är 1 til 2 mil.
6. Desse 4 stora fjärdar: Galten, Blacken, Gran-fjärden och Västerås-fjärden äro Västmanland tilhörige.
7. Mälare-farare omtala flere små fjärdar, hvilka på våra Cartor icke finnas utsatte, såsom Rödstens-fjärden, näst intil Fiskar-fjärden, vid näringsstället Rödsten; Stråholms fjärden midt emot ön Löfsärken; Lambar-fjärden mellan Loföns uddar utåt Löfsta-fjärden m. fl. Den smala passagen emellan Kolsundet och Vaxängskär, kallas af sjöfarande Flarn. At detta ord skulle utmärka någon rymd af segelbart vatten, lärer vår språk-kunnige Ihre icke en gång vetat.
8. Flåtsund, Flottsund, 3-4:dels mil ifrån Upsala; här är ett Färje-ställe. Sådane äro äfven inrättade vid Stäke, vid Kongsör, vid Engsö, vid Rödsten på Ekerön, vid Löfsta-by, öfver Löfsta-fjärden til Svartsjö-landet, och emellan detta til Lofön, o. s. v.
9. Stundom kan det hända, att en del af Mälaren är så tilfrusen, at körslor der förrättas när man på andra ställen har fri segelfart. Det är tydeligt, at de passager som hafva grundt vatten, såsom vid Stråholmen, Kolsundet &c. snarast tilfrysa.
10. Med desse Jakter, som draga ifrån 3 til 400 skeppund och blifva förde allenast af 2 man, utskeppas årligen til Stockholm 24 til 30,000 skeppund stång-järn, med järnplåtar och annat smide, 6 til 10,000 skeppund tack-järn och 12 til 1400 skeppund mässingstråd, utom rödfärga, victriol och andra effecter.
11. Utskeppar jämväl årligen ett nästan lika antal af stång-järn, omkring 6000 skeppund tack-järn, någre 100:de skeppund koppar, jämte svafvel, victriol och rödfärga.
12. Årliga utskeppningen härifrån, räknas emellan 30 och 36,000 skeppund stång-järn, med något koppar, och 4 til 8000 skeppund tack-järn.