Bröllopsdikter på dialekt från 1600- och 1700-talen/139
| ← 138: Testrum–Lonbär 1782 |
|
140: Nordenfeldt 1787 → |
139.
Hastuga Rim hå jet litä Jäspås Glamm | Då | Kongli Direktörns hå Academi Bokpräntarens | Här JOHAN EDMANS | Kärälskluga Dotter, | Siratluga Jomfru hå Mamsäll | ANNA LOTTA EDMAN | Sto Bru i Opsala den 29 Junius 1784, | Hå fek Säg jen Maggistär hå Här Kyrkhar | från YsterGiöllen,[1], | Mä största glättughet skrefne | Af | KARL PERSSON i Wrån hå Rospiglann, | som mä egin hann präntade dämm. || Tryckt i Upsala
J da täncker mäg tell Poësien wanra
Hå ämnar truga mäg, at leksom mång anra
Tellskapa nåra rimm, på dänna Bröllops dag,
Fast ja som Bonde hä, därtell hä klen hå swag.
Hå ämnar truga mäg, at leksom mång anra
Tellskapa nåra rimm, på dänna Bröllops dag,
Fast ja som Bonde hä, därtell hä klen hå swag.
Män mån hej Bonden kan, på sett sätt hå så qwäa
Fast han som anra hej, fådt uti bökkrim bläaa,
Jo Gustre ha gjes wett, fast ej i bökkers gräl,
Ja ha fått koxa in, förstår ju nått lekwäl.
Fast han som anra hej, fådt uti bökkrim bläaa,
Jo Gustre ha gjes wett, fast ej i bökkers gräl,
Ja ha fått koxa in, förstår ju nått lekwäl.
Män stor sak nu om hä, ja mäns Jer klen hå liten;
Förlåt mäg, men Mamsäll; Ni hä dän täkka Biten,
Som gläder Prästin, Ni i Brusäng hos Jer får
Där kyssar hå famtag, jen krefti wärkan når.
Förlåt mäg, men Mamsäll; Ni hä dän täkka Biten,
Som gläder Prästin, Ni i Brusäng hos Jer får
Där kyssar hå famtag, jen krefti wärkan når.
Hos Brugum Jer, ja tror hä ingen ting kan fela
Bå makt hå kraft hå saft, at kärleks nöjen dela,
Åt Jer wån wakra Bru, som hä bå täkk hå snäll,
Ja om ja gissar rätt, så skjer hä just i qwäll.
Bå makt hå kraft hå saft, at kärleks nöjen dela,
Åt Jer wån wakra Bru, som hä bå täkk hå snäll,
Ja om ja gissar rätt, så skjer hä just i qwäll.
Ja menar så i qwäll, som många sälla tier
At Jera glaa dar, bå gjuft hå roligt skrier;
Då fyls menn önskan opp, då kiör ja nögd menn ök,
Fast ja ej smaka får, Brugröten i Jert kiök.
At Jera glaa dar, bå gjuft hå roligt skrier;
Då fyls menn önskan opp, då kiör ja nögd menn ök,
Fast ja ej smaka får, Brugröten i Jert kiök.
Hå Gustre leka gått, hä gjör mäg lika mycke
Ja well dåk roa mäg, på mett wis hå mett tycke
För det at Jedar Far, som gjort mäg mycke gått
Ha mäd senn kära Fru, senn glaa önskan nått.
Ja well dåk roa mäg, på mett wis hå mett tycke
För det at Jedar Far, som gjort mäg mycke gått
Ha mäd senn kära Fru, senn glaa önskan nått.
Hå som Ni nu har fått jen Präst tel Jedar Maka
Som lesa kan senn bok, så lät Jer alti smaka
Dän sällhet hå dän frögd, som Giftas mä säg har,
Så at Ni gla hå nögd, får räkna sälla dar.
Som lesa kan senn bok, så lät Jer alti smaka
Dän sällhet hå dän frögd, som Giftas mä säg har,
Så at Ni gla hå nögd, får räkna sälla dar.
Jer Brugum Kyrkhar här, män Han wäl mera blifwer,
Ja wet Han stannar hej, förn han till Prostfar klifwer
Hå Ni wår kära Bru, Prostinna heta får
Jag önskar sannas må, hwa Kalle Jer nu spår!
Ja wet Han stannar hej, förn han till Prostfar klifwer
Hå Ni wår kära Bru, Prostinna heta får
Jag önskar sannas må, hwa Kalle Jer nu spår!
Ja lät Jer likna föss, Jer söta kära Mamma,
Lät Waggan stässe gå, hå aldri hos Jer stann!
Lät Hästar, Får hå Fä, senn trefnad stässe ha!
Lät Åkren bära Sä, så mår Ni alti bra!
Lät Waggan stässe gå, hå aldri hos Jer stann!
Lät Hästar, Får hå Fä, senn trefnad stässe ha!
Lät Åkren bära Sä, så mår Ni alti bra!
Lät Pungin blifwa full mä Slantar, Selfwerpängar!
Lät Jer få Stintor snäll, hå hurtig, flenka Drängar!
Lät Koa få senn Kalf, lät Hörsså bära Föl!
Lät Matbon ha senn Spis, i tunno sän gått Höl!
Lät Jer få Stintor snäll, hå hurtig, flenka Drängar!
Lät Koa få senn Kalf, lät Hörsså bära Föl!
Lät Matbon ha senn Spis, i tunno sän gått Höl!
Ja Gu lät Jer Bå Twå, i allsköns sällhet grönska!
Hä hä alt hwa ja kan, åt Jedder hjertli önska;
Gu lät hej någå ondt, Jer Bägge då här möta!
Män alti uti frid, få Jedder ti förnöta!!!
Hä hä alt hwa ja kan, åt Jedder hjertli önska;
Gu lät hej någå ondt, Jer Bägge då här möta!
Män alti uti frid, få Jedder ti förnöta!!!
- ↑ Med blyerts i UB:s ex.: Dan. Cnattingius.