Hoppa till innehållet

Brev daterat den 3 februari 1645, Gillberga socken i Värmland

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Ordinari Post Tijdender
Anno 1645. N. 7.
På Wikipedia finns en artikel om Hannibalsfejden.


Extract aff ett Breeff daterat i Gillberga Sochn
i Wermeland den 3. Febr. 1645.


GEneral Majoren Wälb: Herr Gustaff Otto Steenbock, sampt Öfwersten Wälb: Herr Gabriel Oxenstierna, medh thet Folck the hafwa hafft medh sigh, sampt hwadh the uthaff Almogen här i Landet hafwe kunnat fått tilhoopa, liggia ännu här omkring, doch intet kunnat conjungera sigh medh Öfwersten Johan Wrangel och Öfw: Lieut: Per Lillie, som liggia medh theras Trouper på den Wästgötiska Sijdan wedh Wänersborg, effter som Fienden här til hafwer leghat rätt emellan them, Nembligen wedh Åmåhl på Daal. Men effter som Fienden nu för några daghar sedan, (owetandes aff hwadh Orsaak) är upryckt ifrå bemelte Åmåhl, och gått tädhan bättre in til Norske Gräntzen, nedh til Wästgiöte Sijdan, och lagdt sigh ther uthi een Sochn som heeter Eedh, Atlså förwänte wij nu dageligen än några Trouper uthur Wessmanland och Näricke, och ärna oss sedhan at gå härifrån til mehrabe:te Åmåhl, där Fienden hafwer legat tilförenne, så at sökia bättre tilfälle at incommodera Fienden, och conjungera oss än, om thet görs behoff, medh ofwanbe:te Öfwersten Wrangel och Per Lillie, ehuru wäl thet nu effter Sakernes beskaffenheet synes intet wara aff Nöden, uthan heller wara bäst, at Öfw: Wrangel förblifwer på then Sijdan ther han nu är, och håller Fienden ifrån Wästgiöte Gräntzen, Ty medh Gudz hielp så skal thet Folck, som nu kommer tilhoopa och mästeparten allareda är här, wara noghsampt suffisant at hålla Fienden uthur Landet, så at han här på Landzändan intet meera skal kunna uthrätta, och Wermeland ( om Gudh wil ) icke skal hafwa någhon Nödh meera, effterty och Bönderna äre nu så brachte ther til igen, at the gå medh theras Gewähr tijt man hafwa them.

Harald Oloffson med sina Finnar, och en deel uthaff Bönderna som ther näst boo, är sändt aff Gen. Major Steenbock til den Skantzen som Fienden togh ifrån wåra, at hålla them i Skantzen inne, thet han och medh Gudz hielp wäl göra skal. Wij finge i dagh twå Fångar tädhan, the berätte at ther inne är myckit siukt Folk som dageligen utföres, widh pass 300. Man skole wara därinne, och hafwa intet at lefwa aff, och wara, som thesse Fångarne berätte, snart skrämde, therföre hoppas man at Harald Oloffson medh sina Finnar skal någhot gott uthrätta.

Huru starck Fienden kan wara, är någorlunda til at see uthur medhfölliande Lista, effter som Fångarne weta til at berätta, på somliga Trouper weta the intet gifwa effterrättelse, huru starcke the äre, så weet man och ännu intet rätt wist, huru många hundrade man thet hafwer warit som Hannibal Seestet för någhon tijdh hafwer fördt medh sigh ifrån Norrige igen til de andre : Så myckit weet man fuller at the äre måstedeelen Bönder, hwilke aff den stoore Hungeren, som man förnimmer wara i Norrige, förorsakas löpa medh hijt in om Gräntzen, något at få til lefwa uthaff Bönderne på Daal och somblighstädes här i Wermeland.

Lista på Fiendens Trouper så mycket man aff Fån-
garne hafwer kunnat förnimma.
Öfwersten Bielcke
Öfwersten Tiller
Öfw: Leut. Krak til Häst : 300 Man.
Öfw: Leut. Willemson til Häst : 300 Man.
Öfw. Leut. Gestrup/ Dragoner : 300 Man.
Öfw. Lent. Gilssbach/ Dragoner : 300 Man.
Öfw. Leut. Fuchs til Foot : 750 Man.
Öfw. Leut. Redwin til Foot, och
ännu twå Öfw. Leutenanter hwilkas Nampn man icke weet.