Charon, din färja den kom ej försent

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till: navigering, sök
Elegi vid fru Anna Charlotta Schröderheims död, den 1 januari 1792
av Carl Michael Bellman
Kan sannolikt sjungas på samma melodi som Fredmans epistel n:o 81 På Wikipedia finns en artikel om Carl Michael Bellman.


Charon! din färja den kom ej försent:
jag, vid din rodd, jag, jag gråter.
Huru du menar och huru du ment,
så kom snart ej åter.
Sorgligt vid en mulnad himmel du
ropte Schröderheim och såg på hans fru...
Vänner av Schröderheim, gråten!
Kom Anne Charlotte! ropte Charon nu:
och hon steg i båten.

Böljan den svallade, skummig och grön:
Charon av vågen förföljdes.
Strax hennes skugga, förädlad och skön,
undan avunden döljdes.
Täcka kön! min ömma klagan förlåt:
I, som stån vid strand och vänten båt,
gråten fru Schröderheim, gråten!
Följen, vid ögats högtidliga gråt,
Anna Charlotta i båten.