Från Wikisource, det fria biblioteket.
Majstången.
De åt Gud invigde skola fira
Nu en glad midsommarqväll.
Midt på gården ställs en präktig spira,
Och af löf der byggs ett tjell.
»Gossar! hit att lägga grund i jorden:
Fast skall stå hvad uppåt vill»;
Ropte Edwin främst, och vid de orden
Bar den största sten dertill.
Som en brud, med blommor, band och sniljor
Stången kläds emellertid.
Högst i toppen hängs en krans af liljor,
Och en vimpel derinvid.
Vimpeln Edwin gaf, och Fanny kransen.
»Ser du, de förentes der!»
Hviskar han, och henne för i dansen,
»Ja, der ofvan», svaret är.
