De gräsliga våldsdåden i Kongo

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
De gräsliga våldsdåden i Kongo
Norra Skåne 26 maj 1897
(Sidindex)


[ sida ]

De gräsliga våldsdåden i Kongo

hafva länge varit föremål för den europeiska pressens uppmärksamhet och en kommision har varit nedsatt för att undersöka, om verkligen de kristne dernere kunnat göra sig skyldiga till sådana omenskligheter som omtalats. Att denna kommissions arbeten icke ledt till något vidare resultat och att för öfrigt gjorts rätt mycket från statsstyrelsens sida för att rentvå sig och sina officerare, kunde man ha väntat, men trovärdiga vittnesbörd föreligga för att massmord på de infödde ofta egt rum och att sådana omenskligheter begåtts mot de stackars negrarne, att håren kunna resa sig på ens hufvud, då man hör dem omtalas. En svensk missionär hr E. V. Sjöblom, som nyss återkommit till fäderneslandet efter att ha offrat helsa och krafter i de svartes verldsdel, har i G. H. T. lemnat en skildring dernerifrån,, som lägger på ett otvetydigt sätt i dagen de upprörande omenskligheter, för hvilka de stackars svarte äro utsatte från de hvites sida, ogerningar som äro en verklig skamfläck på det kristna namnet och mot hvilket hela Europa borde på det kraftigaste protestera.

Hr Sjöblom har haft många obehag att utstå för det att han bidragit till skändligheternas afslöjande. Icke nog med att han fått mottaga förebråelser af i Kongostatens tjänst varande landsmän, som yttrat till honom: ”Förr kunde vi under besök i hemmet bära vår Kongouniform med heder, men nu har ni dragit ned den”, icke nog med att en svensk Kongoemployé, som vistats i samma trakt som hr Sjöblom och ofta lånat böcker m. m. af honom, under vistelsen å samma fartyg som hr Sjöblom i Boma för säkerhets skull icke kännt igen sin sjuke landsman - icke nog därmed, utan hr Sjöblom blef på hemresan hotad med fängelse af generalguvernör Wahis. Hotelsen sattes dock af helt naturliga skäl icke i värkställighet.

Men hr Sjöblom har dock ej stått ensam om sin åsikt, att styrelsesättet i Kongo är upprörande - därtill äro missförhållandena allt för uppenbara. En af holländska handelskompaniets chefer var blott tolk för en bland opartiske mycket spridd åsikt, när han under en båtfärd uppför Kongo yttrade till hr Sjöblom följande ord: - Hvad har Kongoassociationen uträttat för landet i civilisatoriskt hänseende? Hvad har den nuvarande regimen åstadkommit? För 10 år sedan lågo blomstrande byar öfverallt på stränderna. Passerande fartyg kunde öfverallt få köpa lifsmedel. Nu är befolkningen förödd, byarna härjade, och där folket finnes kvar, är det skyggt eller ovilligt att inlåta sig i handel med de hvite.

Araberna, hvilkas våldsamheter och slafexpeditioner uppe vid Stanley Falls och annorstädes så skarpt klandrats, ha enligt hr Sjöholms mening i många afseenden visat sig som bättre kulturbärare än den mäktiga associationen. Öfverallt där araberna slagit sig ned, har landet närmast byarna uppodlats och förvandlats till en blomstrande trädgård, men hvad ha de hvite gjort för att bringa landet under kultur?

Trots alla dessa missförhållanden, alla dessa aldrig vederlagda berättelser om våldsdåd, föröfvade i civilisationens namn, ha de menniskovänner, som bragt ljus öfver skändligheterna, stämplats som lögnare, och man har icke tvekat att på ett lumpet sätt afvända ett privatbref sådant som Grenfells till Dhanis för att styrka, att allt är väl bestäldt i det mörka Kongo.

Hr Sjöblom är emellertid nu i stånd att uppvisa halten af det försvar, som presterats för Kongo-skändligheterna. Han visade oss nämligen i sin kopiebok ett till honom stäldt bref - originalet befann sig i Stockholm bland hr Sjöbloms resgods - dagtecknadt den 13 Februari 1897 och underskrifvet med Grenfells namn. I detta bref beklagar Grenfell, att hans skrifvelse till Dhanis misstolkats och användts till försvar för det nu rådande systemet i Kongo, förklarar, att han till alla delar är ense med hr Sjöblom och bemyndigar honom att, om så behöfves, offentliggöra brefvet.

Hr Sjöblom torde därför kunna med lugn motse utvecklingen af den strid, där han af allt att döma ställt sig på humanitetens, sanningens och rättens sida.

Tidningen ”Etoile Belge”, som anses såsom Kongostatens officiösa organ, offentliggör nu en interview med M. Van Eetvelde, Kongoassociationens sekreterare.

Hr Van Eetveldes uttalanden gingo ut på ett bestämdt förnekande af de gjorda beskyllningarna. Bland de personer, som sekreteraren anförde såsom stöd för sina uttalanden, äro fader de Deken, föreståndare för den katolska missionen i Brüssel, och Bentley, grundaren af den engelska baptistmissionen. Å andra sidan förklarades den svenske missionären Sjöblom vara en otillförlitlig person. Sekreteraren föreslog, att all diskkussion om denna sak skulle uppskjutas, tills general Wahis, som nu befinner sig i södra Frankrike, hunnit hem till Brüssel. -

Allmänheten torde snart bli satt i tillfälle att döma om värdet af de skäl och intyg, hvarpå sekreteraren stöder sina uttalanden, hvilka, i den form de återgifvits efter ett telegram till en engelsk tidning, icke kunna tillmätas någon betydelse.