Den natten, då jag förråddes

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den natten, då jag förråddes
av Lars Stenbäck
Här ur Svensk söndagsskolsångbok 1908 (nr 45), där den publicerades under rubriken Jesu lidande.


1.
Den natten, då jag förråddes
På Oljoberget i smärta,
Jag bad med brinnande hjärta
Och svettades blod för dig.
O själ, på dig jag då tänkte;
Säg: tänker väl du på mig?

2.
När under slagen jag blödde,
När, törnekrönt och försmädad,
Jag blev bespottad och hädad,
Då tänkte jag ock på dig.
O själ, som så jag har älskat,
Säg: tänker väl du på mig?

3.
Bland syndare blev jag rälnad,
Av människors barn förkastd;
Men korsets börda belastad
Jag gick i döden för dig.
O själ, besinnar du detta?
Säg: tänker väl du på mig?

4.
Jag naglades fast vid korset
Att fri dig göra från dina
Missgärningars skuld och pina;
Där led jag och dog för dig.
O du, som i synd vill leva,
Säg: tänker väl du på mig?

5.
Och döende bad jag Fadren
Förlåta din synd, att livet
Dock skulle bliva dig givet
Och himlen öppnas för dig.
O själ, som bävande klagar,
Var tröst och se uppmig!