Det är så gott att om Jesus sjunga

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till: navigering, sök
Det är så gott att om Jesus sjunga
av Anders Carl Rutström
Här presenteras flera versioner från olika psalmböcker från Rutströms 12 verser i Sions Nya Sånger till versionen i Lova Herren 1988. På Wikipedia finns en artikel om Det är så gott att om Jesus sjunga..


Rutström-versionen i Sions Nya Sånger 5:e upplagan (12 v.)[redigera]

1.
Det är så godt att om Jesus sjunga,
Hans godhet prisa, hans nåd förkunna,
I sången säga, hwad Han är god,
Som oss har köpt med Sitt dyra blod!

2.
När jag nu skådar Hans död och smärta,
Straxt kännes glädje uti mitt hjärta;
Då blir det godt att i sångens ord
Få tala om hwad wår Gud är god.

3.
Då sjunger jag om hwad tröst jag äger,
Hwad hjertat känner, hwad Anden säger;
Blott den det wet, som har Gud till Far,
En werldens wän det ej fattat har.

4.
Jag är så nöjd, ja, så trygg och glader,
Min wän är Jesus och Gud min Fader,
Och himmelen är min arfwelott —
Det finns ej mången, som mår så godt.

5.
Jag har förlossning igenom blodet,
Ty Herren säger bestämt i Ordet,
Att Jesus köpt mig, sådan jag är,
Samt ewig kärlek ock till mig bär.

6.
Hwad skulle jag nu wäl mer begära,
Hans brud jag är ju, den täcka, kära;
När blodet nedflöt från korsets stam,
All dom blef upphäfd, all synd förswann.

7.
Ej under då, om jag nu will sjunga
Om wännen Jesus med lossad tunga
Och börja litet att jollra här,
Tills jag för ewigt får sjunga der.

8.
Mig werlden aktar wiszt ganska ringa,
Och af dess skatter har jag just inga,
Men jag ej byter med hwem det war:
I himlen har jag en riker Far.

9.
Han ger härnere, hwad jag behöfwer,
Och himlaarfwet blir ändå öfwer,
Då jemmerdalen jag lemna får,
Helt salig jag inför Lammeten står.

10.
Fast ögat tåras, fast blicken skymmes,
Fast Jesus ofta för mig bortgömmes,
Jag sjunga will på min sång ändå,
Ty Herrans löften, de fast bestå.

11.
Hwad Han har lofwat är fast som döden,
Han är densamme i lust och nöden;
Han kan ej ljuga, ty Han är Gud,
Han kan ej glömma sin köpta brud.

12.
Snart får jag flytta från jordens dalar
Till himlens sköna och ljusa salar,
Ack, sköna hwila, ack, ljufwa ro!
Jag får långt mera än jag kan tro.

Rutström-versionen i Segertoner (1930) (6 v.)[redigera]


1.
Det är så gott att om Jesus sjunga,
Och honom prisa med frigjord tunga,
I sången säga, vad han är god,
Som oss har köpt med sitt dyra blod.

2.
När jag nu skådar hans död och smärta,
Strax kännes glädje uti mitt hjärta.
Då är det gott att i sångens ord
Få tala om vad vår Gud är god.

3.
Då sjunger jag om vad tröst jag äger,
Vad hjärtat känner, vad Anden säger,
Blott den det vet, som har Gud till Far,
En världens vän det ej fattat har.

4.
Jag har förlossning igenom blodet,
Ty Herren säger bestämt i ordet,
Att Jesus köpt mig, sådan jag är,
Och evig kärlek till mig han bär.

5.
Ej under då, om jag nu vill sjunga
Om vännen Jesus med lossad tunga
Och börja litet att sjunga här,
Tills jag för evigt får sjunga där.

6.
Han ger här nere, vad jag behöver,
Och himlaarvet blir ändå över,
Tills ovan molnen jag snart får gå
Och saligheten tillträda få.

Engelke-versionen i Sionstoner (1912) (8 v.)[redigera]

1.
Det är så godt att om Jesus sjunga,
Hans godhet prisa, hans nåd förkunna,
I sången säga, hvad han är god,
Som oss har köpt med sitt dyra blod.

2.
Jag har förlossning igenom blodet,
Guds löfte har jag bestämdt i ordet,
Att Jesus köpt mig, sådan jag är,
Att evig kärlek till mig han bär.

3.
Hvad skulle jag då nu mer begära?
Hans brud jag är ju, den täcka, kära
När blodet nedflöt från korsets stam,
All dom blef upphäfd, all synd försvann.

4.
Ej under då, om jag nu vill sjunga
Om vännen Jesus med lossad tunga
Och börja litet att sjunga här,
Tills jag för evigt får sjunga där!

5.
Visst aktar världen mig mycket ringa,
Och af dess skatter har jag just inga.
Men jag ej med hvem det var:
I himlen har jag så rik en far.

6.
Han ger här nere, hvad jag behöver,
Och himlaarfvet blir ändå över,
Tills ofvan molnen jag snart får gå
Att saligheten tillträda få.

7.
Fast ögat tåras, fast blicken skymmes,
Fast Jesus ofta för mig bortgömmes,
Jag sjunga vill på min stig ändå,
Ty Herrens löften så fasta stå.

8.
Hvad han har lofvat är fast som döden,
Han är densamme i lust och nöden,
Han kan ej ljuga, ty han är Gud,
Han kan ej glömma sin köpta brud.

Engelke-versionen i Svenska Missionsförbindets sångbok (1920) (7 v.)[redigera]


1.
Det är så gott att om Jesus sjunga,
Hans godhet prisa, hans nåd förkunna,
I sången säga, vad han är god,
Som oss har köpt med sitt dyra blod.

2.
Min väg ej världen med blommor strödde,
Min fot rätt ofta för törnen blödde,
Men läka såren min Jesus plär,
Hans löften bliva mig blommor här.

3.
Visst aktar världen mig mycket ringa,
Och av dess skatter har jag just inga.
Men jag ej byter med vem det var:
En Fader rik jag i himlen har.

4.
Jag är så nöjd och så trygg och glader,
Min bror är Jesus och Gud min Fader,
Och himmelen är min arvelott,
Det är ej mången som har så gott.

5.
Jag har förlossning igenom blodet,
Guds löfte har jag bestämt i ordet,
Att Jesus köpt mig, sådan jag är,
Att evig kärlek till mig han bär.

6.
Ej under då, om jag nu vill sjunga
Om vännen Jesus med lossad tunga
Och börja litet att sjunga här,
Tills jag för evigt får sjunga där!

7.
Han ger här nere, vad jag behöver,
Och himlaarvet blir ändå över,
Och hem till honom jag snart får gå
Att saligheten tillträda få.

Olsson-versionen i Lova Herren (1988) (9 v)[redigera]


1.
Det är så gott att om Jesus sjunga,
Hans godhet prisa, hans nåd förkunna,
I sången säga, vad han är god,
Som oss har köpt med sitt dyra blod.

2.
Jag har förlossning igenom blodet,
Guds löfte har jag bestämt i Ordet,
Att Jesus köpt mig, sådan jag är,
Att evig kärlek till mig han bär.

3.
Vad skulle jag då nu mer begära?
Hans brud jag är ju, den täcka, kära
När blodet nedflöt från korsets stam,
Guds dom blev verkställd, vår synd försvann.

4.
Ej under då, om jag nu vill sjunga
Om vännen Jesus med lossad tunga
Och börja litet att sjunga här,
Tills jag för evigt får sjunga där!

5.
Visst aktar världen mig mycket ringa,
Och av dess skatter har jag just inga.
Men bort ej byter den skatt jag har:
I himlen har jag min rike Far.

6.
Han ger här nere, vad jag behöver,
Och himlaarvet blir ändå över,
Tills ovan molnen jag hem får gå
Att saligheten där njuta få.

7.
Fast ögat tåras, fast blicken skymmes,
Fast Jesus ofta för mig bortglömmes,
Jag sjunga vill på min stig ändå,
Ty Herrens löften de fast bestå.

8.
Vad han har lovat är fast som döden,
Han är densamme i lust och nöden,
Han kan ej ljuga, ty han är Gud,
Han kan ej glömma sin köpta brud.

9.
Snart får jag flytta från jordens dalar
Till himlens sköna och ljusa salar,
Ack, ljuva vila, ack, sälla ro!
Jag får långt mera än jag kan tro.