Diskussion:I en sal på lasarettet

Sidans innehåll stöds inte på andra språk.
Från Wikisource, det fria biblioteket.
Denna texts status när det gäller upphovsrätt är inte helt klarlagd. Behöver utredas ytterligare.


Vers 9[redigera]

Vers 9 som har lagts till är diskutabelt om den skall med. Vintern ... Lennart Kjellgren har inte med den i sin samling. Flera skäl: Den tillhör inte originalet. Sista strofen förtar visans karaktär. Användare: Minata 20 feb 2008

Det tycks finnas flera varianter av visan särskilt av slutstroferna, men jag håller med om att den nionde strofen känns tilldiktad. Förslagsvis återgår vi till Lennart Kjellgrens tryckta version (från "Visor från farfars tid"?) och uttryckligen skriver att denna version av visan är hämtad därifrån. (Om någon av varianterna finns tryckt kan dessa sedan läggas in, med angivande av källa, här eller kanske hellre på en egen sida)/Thurs 20 februari 2008 kl. 18.04 (CET)[svara]
Nionde strofen ("Vintern kom...") är välkänd och när jag presenterade detta skillingtryck fick jag emejl om att det saknades en strof. Jag lade till den på min hemsida. Men när jag skrev in den här uteslöt jag strofen av ovan förda resonemang. Minata 20 februari 2008 kl. 21.43 (CET)[svara]
Jag har nu tagit bort strof 9 enligt förslaget./Thurs 22 februari 2008 kl. 19.23 (CET)[svara]

Barnversion[redigera]

Lägger in en barnverson som finns med i "Min skattkammare 3, vi äro musikanter" av Marianne von Lindbergosignerat inlägg av 81.231.105.16 (diskussion • bidrag) 27 februari 2009

Diskussionssidan är egentligen inte till för att lägga in alternativa versioner av texten. Finns det en fri källa på den, Min skattkammare kom väl på 50-talet [1999 (ny omarbetad uppl.)] och är nog tveksam, lägg in den på en egen sida.--Thurs 10 november 2010 kl. 10.50 (CET)[svara]

Upphovsrätten[redigera]

Enligt Minata är visan känd på danska från 1912 och anses allmänt vara från omkring 1900 med okänd upphovsman. Visserligen är det ju inte optimalt med en källa från 1973 men det var ju knappast ursprungspubliceringen och Kjellgren hävdade väl knappast någon upphovsmannaskap för den. Enligt svenskt visarkiv finns den i olika varianter sen åtminstone 1934 [1]. Jag finner det osannolikt att den var skyddad i Sverige 1996 och därmed bör den vara fri i USA oavsett URAA men jag vet inte om vi har någon mall som täcker detta.--Thurs 10 november 2010 kl. 22.17 (CET)[svara]

Jag tänkte som du beskriver ovan, men jag har inget bättre förslag då än att vi hänvisar till 1934 i PD-mallen.--IP7869 11 november 2010 kl. 06.59 (CET)[svara]
Problemet är att med nuvarande mallar räcker inte det för att visan ska stå som fri. Det skulle behövas en ny mall som behandlar anonyma verk som traderats muntligt och där den första uppteckningen inte gjorts av upphovsmannen till verket, om man kan finna stöd för det i lagstiftningen.--Thurs 12 november 2010 kl. 13.22 (CET)[svara]
Knepiga fall som är unika behöver vi ju iofs inte skapa mallar för, det borde räcka att kategorisera och skriva en not längst upp på disksidan. Hur det är med upphovsrätten här, vågar jag dock inte uttala mig om. Även jag tycket det ser ut som att 1934 inte är första gången visan finns noterad. -- Lavallen 12 november 2010 kl. 13.48 (CET)[svara]
Så här långt så är risken stor att vi "vet" att den finns nedtecknad (på danska?) i början av 1900-talet 'enligt muntlig tradition' Risken är att man sen hamnar i följande läge, som utspelades i mitt kök mellan far och 6-årigt barn:

— Vad hade du för kläder på dig förr? — När då? — Ja, alltså på din tid. — Min tid är ju nu. — Nej. I forntiden menar jag, hävdade 6-åringen bestämt. Fadern kunde på sin höjd gå med på att han kanske var medelålders. Knappast benägen att gå med på att ens vara "medeltida", skulle han inte hålla med om att 1940-1950-talen tillhör "forntiden". Så vad som muntligt är "jättegammalt" är relativt och varierar därtill efter person. Trevlig helg. --IP7869

Mmmm, Med de slöa leveranstiderna från England, sa vi på firman att England inte låg en timme efter Sverige, de låg flera veckor, ibland längre bort. GMT - Greenwich Medieval Time. -- Lavallen 12 november 2010 kl. 19.24 (CET)[svara]
Anonyma verk som inte offentliggjorts har skydd 70 år efter det skapats. Efter att upphovsrätten gått ut för ett icke offentliggjort verk har den som först offentliggör detta en ekonomisk publiceringsrätt på tjugofem år. Visan lär knappats ha offentliggjorts av någon med upphovsrätt till den, förutom den svagare publiceringsrätten som bör ha gått ut långt innan 1996, eftersom även de tidigaste trycken kallar den gårdssångarvisa eller som 1934 med en titel som "Ur folkpoesins skattkammare". Men det är ju förstås svårt att bevisa hundraprocentigt.--Thurs 13 november 2010 kl. 23.24 (CET)[svara]
Min åsikt är att texten står kvar här tills någon hävdar någon särskild personlig rätt till den. Vi håller den i tankarna och rätt var det är så springer någon på en äldre, definitivt säkrare, ursprungstext. Jag är nästan säker på att jag har den i någon av de äldre frikyrkliga psalmböckerna jag äger, men inte har tillgång till nu. Det är ju en väldigt sedelärande berättelse som hör 1800-talets slut eller 1900-talet början till. --IP7869
Ok, då säger vi så. Jag tar bort licensmallen tills vi vi har säkrare uppgifter.--Thurs 15 november 2010 kl. 11.20 (CET)[svara]

Bröstsjuk eller lungsjuk?[redigera]

I texten står det att flickan är bröstsjuk. Är hon inte lungsjuk, alltså TBC, tubercolos? Hallonmannen 5 juli 2011 kl. 21.20 (CEST)[svara]

Texten finns säkert i många versioner och vi följer texten i den angivna källan "Visor från farfars tid". Men svaret är att "bröstsjuka" är ett äldre ord för TBC (och andra lungsjukdomar) så det är samma sak.--Thurs 5 juli 2011 kl. 22.44 (CEST)[svara]