Diskussion:Karl XII:s Bibel - Första Boken Mose/Arkiv

Jag har korrekturläst kap 1-3 och upptäckt att det finns sådana likheter att texten MÅSTE vara stulen rakt av från Bibeln Online.

Det ska vara tillåtet. (Ledtråden är att det finns lika många mellanslag efter varje vers, som man får fram vid en klippoklistra från denna sida.)

Kapitel 4 däremot (som är Thuresons version) som jag nu idag har tagit en titt på visar upp sådana saker som att man stavar "till" med två "l", Hewa skrivs med "v", stavar "att" med två "t", vers 4:26 skrivs Namn med gement "n". stavar "sjufalt" som "sjufaldt".

Det finns därför en stilmässig skillnad mellan texterna...

Jag kan inte avgöra om det är en äkta Kalle-dussin-bibel som Thureson gått efter eller om det är en revidering (vilket jag har från början av 1800-talet hemma, och som har ännu större avvikelser). Jag tycker Bibeln Online's version verkar äldre, men det betyder inte att Thyresons version är "fel".

Jag ska försöka hitta om T är aktiv på något projekt någonstans och fråga... -- Lavallen 24 augusti 2009 kl. 10.20 (CEST)

Jag har använt en bibel tryckt 1915 som enligt försättsbladet har "äldre öfwersättningen". Jag har jämfört 2 Mos 10 kap i denna med med Bibeltemplets samma kapitel ([1]) utan att ens upptäcka ett kommatecken i skillnad. Vers 2 tex lyder i min bibel. "Och att du skall förkunna i din barnas öron, och din barnabarnas hwad jag bedrifwit hafwer i Egypten; och huru jag hafwer bewisat min tecken ibland dem, att I skolen weta, att jag är HERren." Thuresson 24 augusti 2009 kl. 22.30 (CEST)

Ok, att det är en äldre översättning betyder inte med nödvändighet att det är samma eftersom det kom flera under 1800-talet. Men om det nu är så små skillnader, så är det sannolikt bara ngn som suttit och moderniserat lite. Och det gör den egentligen inte till en nyare översättning. -- Lavallen 25 augusti 2009 kl. 07.42 (CEST)

Det kan vara svårt att undvika skillnader när det inte finns gemensamma faksimilbilder att korrekturläsa efter. Även de första kapitlen har moderniseringar av ortografin jämfört med originalupplagan 1703. Angående att 2 Mos 10 kap med flera är identiska med Bibeln online tror jag det snarare beror på att de förmodligen hämtat dessa härifrån.--Thurs 2 september 2009 kl. 23.10 (CEST)

Hade varit trevligt med en enhetlig stil rakt igenom den text vi har, men man kan inte få allt.

Allra mest trevligt hade det varit med ett språk med alla grammatiska former som fanns 1703, men en sådan bibel kostar typ 15000... -- Lavallen 3 september 2009 kl. 10.30 (CEST)

Förresten, finns det inga Apokryfer till Kalle dussin? Jag har hört ett vagt ord om att 1917 var unik i sitt slag i att inte innehålla några apokryfer...

Något som man menade återställdes i och med att bibel 2000 åter fick apokryfer. -- Lavallen 3 september 2009 kl. 11.27 (CEST)

Det finns några upplagor av Karl XII:s bibel på Archive.org, dock inte 1703. Alternativet är att gå igenom texten efteråt och likrikta stavningen men då krävs det väl att man kan komma överens vilken stil som ska gälla. Apokryferna finns med i Karl XII:s bibel men är sällan (eller aldrig?) medtagna i 1800-talsupplagorna, efter vad jag har hört p g a påverkan av de engelska bibelsällskapen som bekostade många av dem.--Thurs 4 september 2009 kl. 16.52 (CEST)

Närmaste bibliotek med aktuell bibel ligger 19 mil härifrån, men jag saknar dessutom digitalkamera.

Om biblioteket ens skulle gå med på att man fotograferade/kopierade en hel bibel... -- Lavallen 4 september 2009 kl. 21.05 (CEST)

Hmm, hur är det med upphovsrätt på faksimilutgåvor? 1978 års faksimil finns i Härnösand, bara några mil härifrån...

Den ser dessutom hemlåningsbar ut... -- Lavallen 4 september 2009 kl. 21.13 (CEST)

Är du medveten om att den är i folioformat så att man minst behöver en A3-skanner för att klara av den?

Angående upphovsrätten på faksimilupplagor så verkar det vara en gråzon där det inte finns några vägledande domar enligt ett par inlägg av LA2 på Bybrunnen på Wikipedia för ett år sedan (sew:Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv/2008/September#Commons tillåter olovlig spridning av fotografiska bilder). Han är nog den som vet mest om sådana frågor här så möjligen kan du fråga honom personligen.--Thurs 5 september 2009 kl. 18.18 (CEST)

Hm, vi har väl principbeslut på att det vi lägger upp här ska vara helt fritt även under svensk och finsk lag, även om WMF och amerikansk lag tillåter annat. Ändra på det, känns fel...

Ska finnas äldre faksimiler än 70-tal, vad jag sett, men tveksam till exakt hur mycket bibel man då får.

Folio sa du?! Tja, då återstår en kopieringsmaskin (Har inte tillgång till ngn för närvarande, men det kan ändras) eller en kamera, LA2 har ju gjort så tidigare... -- Lavallen 5 september 2009 kl. 19.38 (CEST)

1961 var tydligen den lite äldre faksimilen jag tänkte på ifrån... - Den är ganska billig i antikvariaten, men fortfarande kanske inte riktigt fri... (Den från -78 var inte tokdyr heller...) -- Lavallen 5 september 2009 kl. 20.20 (CEST)

Nu finns en upplaga från 1709 på bokbörsen för "bara" 3000, synd att mina "guldbyxor" är i tvätten! -- Lavallen 6 september 2009 kl. 18.52 (CEST)

Jag har nu kollat i faksimilen från 1978 och det finns en copyrighttext i den: "Copyright till denna upplagan Gidlunds förlag 1978". Om detta håller för rättslig prövning är naturligtvis en annan sak.

1961 visserligen före 1969 då fotografier skall ha verkshöjd för att åtnjuta samma upphovsrättsliga skydd som andra konstnärliga verk men jag vet inte om det kan ha någon betydelse i fråga om faksimiler. Har du någon länk till 1961 faksimilen?--Thurs 9 september 2009 kl. 00.38 (CEST)

Nja, inte idag. Den dyker upp i delar på bokbörsen ibland, men i delar, som om den vore splitad i flera delar med några böcker i varje. Så jag vet ju inte om hela bibeln utgavs då. Jag minns dock att det jag såg var delar av de poetiska böckerna. -- Lavallen 9 september 2009 kl. 07.40 (CEST)

Jag har en känsla av att att det är det är böckerna som publicerades i Natur och Kulturs klassikerserie "Levande Litteratur" [2] du menar. Det är dock inte en faksimilupplaga och dessutom är stavningen moderniserad och troligen är inte alla böcker med så det är nog inte direkt något förstahandsalternativ för inskanning.--Thurs 13 september 2009 kl. 23.37 (CEST)

Trist för det var just som en faksimil av ett urval bibelböcker i orginal de presenterades på bokbörsen. Nåväl, vi får väl vänta tills någon lägger upp hela boken, eller vänta till jag har gott om pengar (hur ofta det nu händer) OCH det finns ngt lagom billigt ex ute igen. -- Lavallen 14 september 2009 kl. 07.41 (CEST)

1729

Jag har nu kommit över en upplaga från 1729, och det var ganska stor skillnad mot den text som fanns på samma plats innan. Tyvärr är bibeln i ganska dåligt skick, varför det inte är lönt att skanna den. Detta är dessutom helt omöjligt utan att ta bort bindningen. Även om jag offrar bibeln, finns det fullt med fläckar och blekningar, samt vissa dåliga tryck (utanför pappret) och vissa delar av sidor som saknas.

Men det som finns duger så länge... -- Lavallen 14 oktober 2009 kl. 16.37 (CEST)

Själv har jag 1703-faksimilen från 80-talet. Problemet är väl annars att tidiga 1700-tals upplagor är sällsyntare än 1800-tals upplagor och att det därför blir färre som kan hjälpa till utan inskanningar. --Thurs 19 oktober 2009 kl. 23.36 (CEST)

Visserligen blir det färre som kan hjälpa till, men jag tycker nog värdet av att ha en bibel från 1703 är så mycket mer värt. Aternativet vore kanske att skapa två versioner av Karl XII's bibel, en 1800-tals och en 1700-tals...

Så småningom hoppas jag ha hittat ett inskanningsbart ex från 1700-tal. -- Lavallen 20 oktober 2009 kl. 10.04 (CEST)

Jag äger förresten ett ex från 1836 som innehåller mycket av samma språkliga stil som 1729, vet inte exakt hur mycket som skiljer. 'Thet' istf 'det' tex. Men det framgår tyvärr inte tydligt vilken översättning det handlar om. 22:a upplagan av GT. 28:e av NT. -- Lavallen 20 oktober 2009 kl. 10.04 (CEST)

Även apokryferna finns i den förresten. -- Lavallen 20 oktober 2009 kl. 13.12 (CEST)

Engelska har t ex två versioner av "King James Bible" en:Bible (King James) (1769) och en:Bible (Authorized Version) (1611). Om det här projektet varit mer levande eller varit mer stabilt skulle det väl vara ett alternativ, nu vet jag inte. Tycker du att det är mer intressant med 1700-talstexten så kör med den tills en inskanningsbar upplaga uppenbarar sig.--Thurs 20 oktober 2009 kl. 20.56 (CEST)

Borde det inte finnas någon 1800-tals-upplaga tillgänglig, redan inskannad och klar redan? (Ja, inte wikifieringen då förstås.) Jag har ett vagt minne av att ngn har sagt så...

Om så, kan man ju lägga upp den, men jag vet om jag har så jättemycket tid för en bibel till. Bara att skapa en enhetlig wikifiering av 1917, kommer sannolikt ta sin lilla tid, och det går just nu före. Mer tid finns när Fjellstedts är färdigskannad. -- Lavallen 20 oktober 2009 kl. 21.17 (CEST)

Jag har hittat tre upplagor av denna bibel på nätet. Ingen av dem har dock med apokryferna vilket jag uppfattade som ett starkt önskemål. Men det finns också andra problem med dem. Den äldsta som är från 1828 är den bästa inskanningen, men den finns inte vad jag vet som djvu-fil vilket måste göras för att den ska kunna användas här. Sedan finns det en från 1864 som är intressant därför att den inte är satt med frakturstil. Inskanningen är dock bristfällig då var och varannan sida har avskurna marginaler. Den tredje är från 1900 men är knappast något alternativ i nuläget då omkring 100 sidor saknas, den har dock parallellhänvisningar vilket de andra saknar.--Thurs 21 oktober 2009 kl. 13.33 (CEST)

1800-talsupplagorna har ju normalt inga apokryfer, så det är inget problem i sig vad jag tycker. Det är 1700-tals-upplagan som jag tycker ska ha det även om det kanske får ligga långt ner på önskelistan idag. (Jag vet dock att det finns 1800-talsupplagor med apokryfer)

(1828) Den förstnämnda finns som PDF, vilket ju är första steget till att skapa en DjVu. Ngn på de andra språkversionerna kanske kan vara oss behjälplig med det tekniska där. (Tog hjälp av enws för att få de medeltida bibeltexterna uppladdade). Nackdelen där är ju förståss att OCR-en sannolikt är dålig, men det kanske våra kollegor kan göra ngt åt i rimlig grad.

(1864), ja det var taskiga marginaler, och inget vi sannolikt kan göra ngt åt, som med FJellstedt, där jag kan göra nya scanningsförsök efter behov.

(1900) - Nej, saknas det så mycket så är det inget alternativ. Trasslet här är ju att denna bibel finns i hur många varianter som helst, och det är knepigt att hitta ett ex med exakt samma modernisering av språket.

Sammanfattningsvis så kanske den första var bäst. Problemet är då att få den i djvu och få en bra OCR inlagd i denna. Om resultatet blir att svenska tecken saknas så får vi leva med det tills korrläsningen är klar. Ingen OCR tror jag är duktig på apostrofer och svenska tecken. Inte ens i notebook hemma är det inte ens lätt för ögat att se skillnad på á, å och ä. Gudsnamnet Jehová skrivs med á i Åkeson, men min OCR tolkar det varje gång som å. (Fjellstedt skriver Jehovah och 1917 skriver Jehova i ordförklaringen.) -- Lavallen 22 oktober 2009 kl. 10.07 (CEST)

Jo apostrofer och sådant måste man ofta justera i efterhand OCR-program brukar inte heller klara av frakturstil över huvudtaget särskilt bra.

Det program jag har för att konvertera PDF-filer verkar inte klara av ovannämnda fil, möjligen är den för stor. Så om du känner någon som kan göra det åt oss så är det bra. Annars kan man tydligen logga in på Archive.org och ladda upp den där så lägger de ut en djvu-fil på den efter ett tag har dock inte prövat det i verkligheten.--Thurs 22 oktober 2009 kl. 23.14 (CEST)

Är rädd att jag inte ens kan ladda hem pdf-en av ngn anledning, har för omodern version av acrobat enl meddelandena... -- Lavallen 24 oktober 2009 kl. 20.13 (CEST)

Det låter märkligt, vilken version av acrobat har du? Vi får nog avvakta med denna tills någon kan konvertera den till djvu.--Thurs 25 oktober 2009 kl. 23.09 (CET)

Kom att tänka på att vi egentligen har en 1800-talsversion av Kalle 12's apokryfer i Fjellstedts text. Den är mycket sparsamt kommenterad av Fjellstedt så texten är i det närmaste ren K12-bibeltext i 1800-talsupplaga.

I GT finns samma textvariant, men där finns mycket mer kommentarer insprängda... (olika mycket i olika böcker, iofs)

NT är där en senare normalupplaga. -- Lavallen 24 oktober 2009 kl. 19.01 (CEST)

Det är ju en möjlighet, Fjellstedt tycks dock ha en mer moderniserad stavning än andra 1800-talsupplagor.--Thurs 25 oktober 2009 kl. 23.09 (CET)