Edirnehändelsen 1703
|
På Wikipedia finns en artikel om Mustafa II. |
Wij hafwa alt sedan den 7 hujus här lefwat uti ett jämt buller, och weta ännu intet, när det kan blifwa stillat. Första anledningen der til är gifwen af Curassererne, hwilka med wepnat hand fordrade af deras General den återstående Solden, och när de den ey finge, bemächtigade sig tyghuset, och marcherade med flygande fanor här igenom staden åt Etmertan, där Janitzarernes wanlige sammelplatz är, hwarest Janitzarerne, Spahierne, Topzierne och Bostangierne iämte en stoor myckenheet af gemena folcket gaddade sig till dem, och alla med en munn ropade, at Sultanen borde skilia sig ifrån sin Moder, ifrån sin Keysarinna och ifrån Mufti, som låge honom i öronen, och koma hijt i staden tilbaka igen, elliest wille de wälia en annan Keysare. I förgår afskickade de en deputation af 50 a 60 personer til Adrianopel, til at bära Sultanen detta bodet. Caimakan, eller Ståthållaren här i staden blef den 9 hujus förd til Adrianopel, men Janitzarernes General Lieutnant, som intet wille hålla med de uproriske, wart huggen i stycken sönder, det samma hade och wederfarit Bostangiernes Bassa, så samt hans eget folck, hwilka likwäl och wore delachtige i uproret, icke hade honom förskont. Alla Domare och Lagförfarne, samt hela deras anhang hålla och med de uproriske, så at ingen lag och rätt skippas; på gatorne är uppenbarligen blifwit utropat, at man ey bör bedia för Sultanen, förr än han sig här infinner. Många tro säkert, at Sultanen lärer blifwa afsatt och hans broder sättias på Thronen igen.
|
På Wikipedia finns en artikel om Ahmed III. |
Förleden Måndag hade man här Bref ifrån Adrianopel af den 14 Augusti at den Turkiske Sultanen, förnimmandes de uproriskes ankomst ifrån Constantinopel, hade med store Viziren och den hoos sig hafwande Armeen begifwit sig där ifrån, men at dhe uproriske Janitzarerne och hela deras anhang hade honom fulfölgt, hint och slagit. Man wiste intet, hwarest Viziren wore blefwen, men Sultanen sielf hade flytt tilbaka til Adrianopel och gömt sig uti sitt Serrail ibland Fruentimret, hwar ifrån han genast wore framdragen, afsatt ifrån Tronen, och hans broder Sultan Achmet uphögd i hans ställe, hwilken hade måst swäria Janitzarerne, det han wille underhålla fred med de Christne. Stoor Viziren wore äfwenwäl afsatt, och Achmet Bassa giort til Vizir. En stoor hoop andra förnäme betiente, samt Mufti med sine 30 Söner, wore blefne ihielslagne, och all ting stode ändå i största oredo och willerwalla. Man wäntar om desse eftertänkelige tiender ytterligare wisshet och omständigheter.
|
Hwad ifrån Adrianopel tilförende berättat är om den nyss förelupne ändringen wid det Turkiske hofwet, blifwer alt bekräftat, med den tillägning, at stora Viziren skall hafwa flytt åth Persien til at förmå den Konungen at uudsättia den afsatte Keysaren emot sina uproriske undersåtare, och hielpa honom på Thronen igen.
|
Man är här ännu ey utan fruchtan för nytt upror, efter folcket har den tankan, at den Personen, hwars hufwud blef afhuggit, och kroppen kastat i strömen, ey war Muffti, utan en annan, och at den sanskyldige Muffti är undankommen åt Asien, där han tillika med den förra Viziren torde få stort anhang. Så äre och Janitzarerne öfwer deras återstående sold missnögde, och låta sig förliuda, at de wäl hade lust at iämwäl den nye Sultanen afsättia, och uphöija hans yngste broder på thronen. Det lärer sig innan kort utwijsa, hwaruti änteligen detta wäsendet stadnar.