1.
Ett barn i dag är oss gifvet,
En Son är skänkt oss i dag;
I honom finner du lifwet,
I honom Gud har behag;
I honom uppgår för jorden
Den nya himmelens sol.
Ack, skalle, skalle de orden
Med makt från pol och till pol!
2.
I wärlden krigen wäl bullra,
Och makt sig wäpnar mot makt;
Men på den spädastes skuldra
År herradömet dock lagdt;
Och öfweränglarnas skara
Kring honom prisande står,
Som är och war och skall wata,
Då jord och himmel förgår.
3.
Han Råd och Underlig kallas,
Själ, må han råda för dig!
Han känner hjärtgrunden allas,
Han skådar doldaste stig.
Han heter Kraft; o, war stilla,
Låt honom bära dig här!
Hwem kan nu göra dig illa,
Då han din hjälpare är?
4.
Han, Hjälten, stred för dig striden
Och nedslog mörkrets förbund.
Han Fridens Furste, till friden
Har lagt orubbelig grund.
Han Ewig Fader will wara
Åt dig; då bör du ock tro,
Att den är trygg för all fara,
Som har i honom sin ro.
