Fördraget i Kanton
|
| På Wikipedia finns en artikel om Fördraget i Kanton.. |
Traktat
emellan:
Hans Maj:t Konungen af Sverige och Norrige,
å ena, samt
Kejsaredömet China,
å andra sidan,
afhandlad och afslutad i Canton den 20 Mars 1847, samt gillad och antagen af Kongl, Maj:t under den 28
October 1847.Konungarikena Sverige och Norrige samt Kejsaredömet Ta Tsing, lifvade af en ömsesidig önskan att tillvägabringa en fast, varagtig och upprigtig vänskap de trenne nationerne emellan, hafva beslutat att, förmedelst en Traktat eller ett allmänt Freds-, Vänskaps- och Handels- Fördrag, på ett klart och bestämdt sätt öfverenskomma om de stadganden, hvilka, för framtiden, skola vid de respective Ländernes ömsesidiga förhållanden blifva iagttagna: Till uppnående af detta i högsta måtto önskvärda mål, har Hans Maj:t Konungen af Sverige och Norrige befullmägtigat Dess Ombud Carl Fredrik Liljewalch, samt den höge Beherrskaren öfver Kejsaredömet Ta Tsing, Dess Minister och Ombud Tsi Yeng, af det Kejserl. Huset, General-Superintendent öfver de Fem hamnarnes handel och utrikes förhållanden, General-Gouverneur över de båda provinserne Kwang, directeur öfver Krigsförvaltningen, Vice Stor-Kansler samt Vice Gouverneur för Thron-Arfvingen, hvilka befullmäktigade Ombud, efter att hafva utvexlat de för dem utfärdade fullmagter, och noga öfvervägt grunderne för detta värf, hafva öfverenskommit om följande artiklar:
Art. I.
En fullkomlig, beständig och allmän fred samt en upprigtig och sann vänskap skola råda emellan Konungarikena Sverige och Norrige, å ena sidan, samt Kejsaredömet Ta Tsing, å den andra; äfvensom emellan de respective Ländernes innevånare, utan afseende på personer eller ställen.
Art. II.
Hans Maj:t Konungens af Sverige och Norrige undersåter, hvilka i handelsangelägenheter besöka China, skola erlägga de in- och utförselsafgifter, som föreskrifvas i den Tariff, hvilken är bifogad denna Tractat, och af densamma utgör en del. De skola uti intet fall blifva underkastade andra eller högre tullafgifter än de, som uppbäras eller komma att uppbäras af hvilken annan Nation som helst. Afgifter och pålagor af hvarje annat slag äro helt och hållet upphäfde, och uppbördsmän, som göra sig skyldige till högre afgifters yrkande, skola straffas efter de Chinesiska lagarne. För den händelse, att Chinas Regering skulle önska att tillvägabringa någon förändring, i ett eller annat afseende, uti sagde Tariff, skall en sådan förändring endast kunna ske efter samråd med och under begifvande af vederbörande Konsuler eller andre dertill af Hans Maj:t Konungen Sveriges och Norrige behörigen bemyndigade Embetsmän. Om hädanefter några ytterligare fördelar eller privilegier, af hvad beskaffenhet som helst, från Chinas sida medgifvas åt någon annan nation, skola Sverige och Norrige samt dessa Länders innevånare vara berättigade att deraf komma i ett fullkomligt lika och opartiskt åtnjutande.
Art. III
Hans Maj:t Konungens af Sverige och Norrige undersåtar ega tillstånd att besöka följande fem hamnar: Kwangchow, Amoy, Fuchow, Ningpo och Shanghai, att der bosätta sig och sina familjer samt idka handel, äfvensom att, efter behag, med sina fartyg och varor begifva sig till och från någon af dessa Fem hamnar, och från någon af de Fem hamnarne till någon annan af dem; dock må ej nämnde fartyg olagligen inlöpa i någon annan af Chinas hamnar eller å dess kuster bedrifva bedräglig och otillåtlig handel. Hvart och ett fartyg, tillhörigt hans Maj:t Konungens af Sverige och Norrige undersåter, som bryter emot denna föreskrift, skall, tillika med dess last, vara förfallet till confiskering af den Chinesiska Regeringen.
Art. IV.
För öfverinseendet och ordnandet af de Svenskars och Norrmäns angelägenheter, hvilka drifva handel uti ofvanuppräknade Fem hamnar, eger Hans Maj:t Konungen af Sverige och Norrige att derstädes anställa Consuler, eller andre Tjenstemän, hvilka, uti denna egenskap, skola af den Chinesiska Regeringens Embetsmän behörigen erkännas, och med desse sednare stå uti personlig eller skriftlig officiell beröring, allt efter som omständigheterna fordra, med iakttagande af ömsesidig jemlikhet och aktning. I händelse nämnde Tjenstemän blifva med missaktning bemötte eller på annat sätt förnärmade af ställets auktoriteter, skola de, å ena sidan, hafva rättighet att derom göra framställning till den Chinesiska Regeringens högre Embetsmän, hvilka det åligger att tillse det en på noga undersökning grundad sträng rättvisa tillämpas, likasom omförmälde Consuler, å andra sidan, omsorgsfullt böra undvika hvarje onödig förolämpning emot eller tvist med Chinas Tjenstemän eller befolkning.
Art. V.
Uti hvar och en af ofvanbemälte Fem hamnar, skola Hans Maj:t Konungens af Sverige och Norrige undersåter, hvilka lagligen idka handel, ega tillstånd att, från deras egna eller andra hamnar, till China införa och der försälja, äfvensom derstädes uppköpa och till egna eller andra hamnar utföra alla slags handelsvaror, som genom denna Tractat icke äro till införsel eller utförsel förbjudna; mot erläggande af de för samma varor uti ofvan antagne Tariff stadgade tullavgifter, men utan andra afgifter, af hvad namn de än må vara.
Art. VI.
Då köpmansfartyg, tillhörande Sverige eller Norrige, i handelsangelägenheter inlöper uti någon af ofvanbemälte Fem hamnar, skola dess papper öfverlemnas till Consuln, eller den dylik tjenst förrättar, som vidare skall desamma till vederbörande Tulltjensteman meddela; lästafgiften för samma fartyg skall betalas efter fem mace per ton, om dess drägtighet öfverstiger ett hundra femtio tons, och af en mace per ton, om densamma uppgår till ett hundra femtio tons, eller derunder, i öfverensstämmelse med det uti mätarebrefvet upptagna lästetal ; och skall denna afgift inträda i stället för hittills för mätning erlagde afgifter och öfriga omkostnader, hvilka äro helt och hållet upphäfde. Om ett fartyg, som ankrat uti en af ofvanbemälte hamnar och derstädes erlagt lästafgift, kommer i tillfälle att afgå till någon annan af samma hamnar för alt fullborda afsättningen af sin last, skall Consuln, eller den dylik tjenst förrättar, göra anmälan derom inför vederbörande Tulltjensteman, hvilken, vid fartygets afsegling, skall på klareringsdokumentet anteckna att lästafgifterne blifvit erlagde, äfvensom derom underrätta öfrige Tullkammare; i hvilket fall nämnde fartyg, dit det inlöper i annan hamn, endast skall hafva all erlägga tullafgift för dess medhafvande last, men icke vara underkastadt att för andra gången betala lästafgift.
Art. VII.
Lästafgift skall icke affrordras sådane båtar, som, tillhörande Hans Maj:t Konungens af Sverige och Norrige undersåter, användas till transporterande af passagerare, deras medhafvande resegods, bref och matvaror, eller andra artiklar, som icke äro underkastade tullafgift, till och från någon af de Fem hamnarne. Dock skola alla lastbåtar, som frakta köpmannavaror, hvilka äro tull underkastade, erlägga den stadgade lästafgiften af en mace per ton, så fromt de tillhöra Hans Maj:t Konungens af Sverige och Norrige undersåter, och icke äro af dem från Chinesiska undersåter förhyrde.
Art. VIII
Hans Maj:t Konungens af Sverige och Norrige undersåter skola ega tillstånd att, för deras fartyg som äro på insegling stadda, antaga lotsar, hvilka skola föra fartygen igenom passen, samt vidare i hamn, hvarjemte de likaledes skola vara berättigade att, efter erläggande af alla lagliga afgifter, begagna lotsar för fartygens afseglande ur hamn. Det skall dessutom vara dem lagligen tillåtet, att efter behag förhyra Tjenstefolk, Compradors (försäljare), Tolkar och Skrifvare, transport- eller lastbåtar, äfvensom att använda Arbetare, Sjömän eller andra personer för hvad slags tjenst som kan finnas af nöden, emot en billig ersättning, som antingen blifvit bestämd genom ömsesidig öfverenskommelse de båda parterne emellan, eller afgjord, på deras begäran, af deras Regerings Consulattjensteman, förutan inblandning af några af den Chinesiska Regeringens å stället anställde Embetsmyndigheter.
Art. IX
Då köpmansfartyg, tillhörande Sverige eller Norrige, inlupit i hamn, skall Superintendenten öfver Tullen, om han pröfvar sådant tjenligt, kunna till bevakande af desamma anställa Tulltjenstemän, hvilka må vistas ombord å fartygen eller i sina egna båtar, allt efter eget gotfinnande; dock skall Superintendenten öfver Tullen sörja för nämnde Tjenstemäns lifsuppehälle, och skola de icke vara berättigade till någon förplägning från fartygen eller deras egare, vid äfventyr att för hvarje öfverträdelse i detta hänseende underkastas lämpligt straff.
Art. X.
Då köpmansfartyg, tillhörande Sverige eller Norrige, kastat ankar i någondera af ofvannämnde hamnar, skall Supercargen, Capitainen eller Faktorn, inom loppet af fyratioåtta timmar, öfverlemna skeppsdocumenterne till Consuln, eller annan person som ombesörjer Sveriges och Norriges angelägenheter, och skall denne då draga försorg derom, att sanningsenlig förteckning å fartygets namn och drägtighet äfvensom å ombord befintliga personer och last blifver Superintendenten öfver Tullen delgifven, hvarefter denne skall lemna tillstånd till lossande af lasten. Skulle Capitainen, Supercargen eller Faktorn skrida till lossning af lasten utan nämnde tillstånd, är han förfallen att erlägga Fem hundra Dollars böter; hvarjemte de sålunda utan tillstånd lossade varorne skola, såsom confiskeradt gods, anses hemfallne till den Chinesiska Styrelsen. Men om Capitaine å i hamn liggande fartyg önskar lossa blott någon del af sin last, samt att med den öfriga delen fara till annan hamn, eger han dertill rättighet, efter erlämnande af tull för den del deraf som han lossat. Skepps-Capitaine eger äfven rättighet, om han så för godt finner, att inom loppet af fyratioåtta timmar efter fartygets ankomst, men icke senare, afgöra huruvida han vill fortsätta resan utan att derstädes lossa; för hvilken händelse han icke skall vara förpligtad att betala läst- eller andra afgifter och pålagor, förr än han, efter inlöpande i annan hamn, skrider till lossning av lasten, då han skall erlägga de honom för fartyg och last, enligt lag, tillkommande afgifter. Efter förloppet af sagde fyratioåtta timmar, skall Skepps-Capitaine anses lagligen förbunden till lästavgifts erläggande.
Art. XI.
Superintendenten öfver Tullen skall för uppbärandet af de tullafgifter, hvilka böra erläggas, uppå derom af Consuln gjord framställning, utse tjenliga Tjenstemän, hvilka i närvaro af Capitainen, Supercargen eller Faktorn, skola företaga en rättvis och billig undersökning af alla varor, som lossas till införsel eller inlastas till utförsel, ombord å Svenskt eller Norrskt köpmansfartyg; och om tvist uppstår i afseende å värdet af varor, som äro underkastade tull ad valorem eller i afseende å varans belopp, utan att parterne, på ett för dem tillfredsställande sätt, derom kunna förenas, skall frågan inom tjugufyra timmar, men icke senare, hänskjutas till nämnde Consul, att af honom i samråd med Superintendenten öfver Tullen, afgöras.
Art. XII
Vågsatser, vågskålar, vigter och mått, behörigen förfärdigare, krönte och stämplade, i enlighet med den vid Tullkammaren i Canton antagna måttstock, skola, genom Superintendenten öfver Tullen, öfverlemnas till Consulerne vid hvar och en af de Fem hamnarne, till betryggande af enhet och till förekommande af oreda vid köpmannavarors uppmätning och uppvägning.
Art. XIII.
Lästafgiften för fartyg, som tillhöra Hans Maj:t Konungens af Sverige och Norrige undersåter, skall betala, då tillåtelse för dem utfärdas att inlöpa i hamn. De för införsel af varor stadgade tullafgifter skola erläggas vid desamma, lossning, likasom tullafgifterne för utförsel af varor skola betalas vid inlastningen deraf. Då alla dylika tullafgifter blifvit betalde, men icke förr, skall Superintendenten öfver Tullen afgifva ett klareringsdokument och Consuln återlemna skeppspapperen, på det att fartyget må kunna afsegla. Tullafgifterne skola betalas till de Embetsmän, som af den Chinesiska Regeringen äro bemyndigade att desamma för dess räkning upptaga. De afgifter, som skola betalas af Hans Maj:t Konungens af Sverige och Norrige undersåter skola emottagas antingen uti Sycee-silfver eller uti utländskt mynt, efter nu gällande grunder för vexelberäkningen. Införde varor skola, vid deras försäljning eller fortskaffande till någon annan del af Riket, icke åläggas någon annan afgift, än den, hvilken de under den dag, då denna Tractat afslutes, äro underkastade.
Art. XIV.
Inga ombord å i hamn liggande Svenskt eller Norrskt köpmansfartyg befintliga varor skola kunna från detsamma omlastas uti ett annat fartyg, så framt icke någon serskild omständighet dertill föranleder; i hvilket fall denna omständighet skall af Consuln bestyrkas inför Superintendenten öfver Tullen, som då skall åt vederhörande Tjenstemän uppdraga att granska förhållandet och tillåta omlastningen. Blifva några varor omlastade utan sådan anmälan, undersökning och tillåtelse, skola desamma vara förverkade till den Chinesiska Regeringen.
Art. XV.
Sedan den inskränkning, som hittills ägt rum i afseende på främmande nationers rättighet till handel med endast vissa i Canton af regeringen anställde personer, vanligen Hong-handlande kallade, numera blifvit upphäfd, skola hans Maj:t Konungens af Sverige och Norrige undersåter, hvilka försälja eller uppköpa införsels- eller utförsels-varor, vara berättigade att handla med hvar och en Chinesisk undersåte, utan undantag; de skola icke heller underkastas några nya inskränkningar eller hinder vid deras handelsföretag, genom monopolier eller andra for dem menliga föreskrifter.
Art. XVI.
Den Chinesiska Regeringen kan icke gå i ansvarighet för de skulder, för hvilka Chinesiska undersåter möjligen kunna komma att häfta hos Svenska eller Norrska undersåter, icke heller för af Chinesiska undersåter begångna bedrägerier, utan må Svenskar och Norrmän söka sin rätt inför domstolarne; hvarvid istället befintliga Chinesiska auktoriteter skola, uppå derom af Consuln gjord tillbörlig framställning, låta anställa vederbörlig undersökning i saken, samt taga nödiga mått och steg för dess bringande till ett nöjagtigt slut. Men, för den händelse, att gäldenären skulle vara död eller utan tillgångar, eller från stället afviken, kan icke borgenären blifva godtgjord enligt det gamla så kallade Co-hongsystemet. Om åter hans Maj:t Konungens af Sverige och Norrige undersåter skulle stå i skuld till någon Chinesisk undersåte, må denne senare söka sin rätt på samma väg genom Consuln, dock utan någon ansvarighet å Sveriges eller Norriges sida för skulden.
Art. XVII.
Hans Maj:t Konungens af Sverige och Norrige undersåter, som äro bosatte eller som vistas vid någondera af de för utländsk handel öppna hamnarne, skola tillgodonjuta all billig beredvillighet till erhållande af hus och platser för deras göromåls bedrifvande, eller vid förhyrandet, för samma ändamål, af tomter från innevånarne, äfvensom för anläggande derå af hospitaler, kyrkor och kyrkogårdar. De båda Regeringarnes å stället varande auktoriteter skola, i samråd med hvarandra, utvälja platserne för förenämnde ändamål, med billig omsorg, att, vid förhyrandet deraf, icke företaga någonting, som för de å stället boende personers känslor kall vara stötande; och skola de interesserade parterne, genom ömsesidig örverenskomrnelse, bestämma hyresbeloppet; egarne, å sin sida, skola icke fordra ett öfverdrifvet pris, ej heller köparne, å deras, göra obilliga anspråk på någon viss bestämd plats, utan skola båda parterne iagttaga, hvad rättvisa och billighet föreskrifva. Hvarje af Chinesiska undersåter begånget vanhelgande af sagde kyrkogårdar skall enligt lag strängt bestraffas.
Hans Maj:t Konungens af Sverige och Norrige undersåter, köpmän, sjömän eller andre personer, hvilka uppehålla sig vid de platser, der Svenskt eller Norrskt fartyg kastat ankar, skola ega rättighet att i det omedelbara grannskapet deraf färdas fram och åter, men de må ej, efter behag, göra vidlyftiga utflygter inåt landet och byarne, icke heller må de besöka de allmänna marknaderne, i ändamål att afyttra varor olagligt och till Statsinkomsternes förfång.
Till den allmänna fridens upprätthållande skola Regeringens Myndigheter vid hvar och en af de Fem hamnarne, i samråd med Consulerne, bestämma de gränser, hvilka det icke skall vara Hans Maj:t Konungens af Sverige och Norrige undersåter tillåtet att öfverskrida.
Art. XVIII.
Det skall vara hans Maj:t Konungens af Sverige och Norrige undersåter lagligen tillåtet att, till vinnande af kännedom uti de i Kejsaredömet talade språk, äfvensom till erhållande af biträde uti vetenskapligt hänseende, använda lärde och dertill tjenlige personer, utan afseende på hvilka de äro och från hvilken del af China de förskrifva sig. Och skola sålunda använde personer icke af denna anledning vara blottställde för någon slags förolämpning, vare sig från Regeringens eller enskilde personers sida; äfven skall del sammaledes vara lagligen tillåtet för Hans Maj:t Konungens af Sverige och Norrige undersåter att i China uppköpa alla slags böcker.
Art. XIX.
Alla Hans Maj:t Konungens af Sverige och Norrige undersåter, som uppehålla sig i China, och som der fredligt sköta sina göromål, skola, såsom varande ställde på en gemensam vänskaplig och välvillig fot med de Chinesiska undersåterne, både för sig sjelfve och deras tillhörigheter erhålla och tillgodonjuta ett särskildt skydd af Regeringens å stället varande myndigheter, hvilka skola försvara dem för förolämpning och orättvisa af hvarje art från Chinesiska undersåters sida. Om deras boningar eller egendom hotas eller anfallas af pöbel, mordbrännare eller andre våldsverkare och laglösa personer, skola ställets myndigheter, uppå derom af Consuln gjord anhållan, omedelbart beordra militärisk styrka till våldsverkarnes förskingrande, låta gripa de brottsliga samt straffa dem med lagens yttersta stränghet.
Art. XX.
Hans Maj:t Konungens af Sverige och Norrige undersåter, hvilka hafva infört köpmansvaror till någon af de fria hamnarne i China och för desamma erlagt tull, skola, i händelse de vilja åter, till någon del eller helt och hållet, utföra desamma till någon annan af dessa hamnar, vara berättigade att genom deras Consul derom göra anmälan till Superintendenten öfver tullen, hvilken, till förekommande af bedrägeri vid uppbörden, skall gå i författning derom, att undersökning blifver af vederbörande Tjenstemän anstäld till utrönande deraf, huruvida de tullafgifter, som för sådane varor blifvit erlagde, finnas i Tullverkets böcker upptagne till enahanda belopp med det som omförmäles uti den gjorda anmälan, äfvensom huruvida varorne förblifvit orörda och äro försedde med sina ursprunglige märken; hvarefter han skull uti klareringsdokumentet göra en uppsats på varorna och beloppet af de tullafgifter som för dem blifvit erlagde samt öfverlemna densamma till köpmännen, äfvensom intyga förhållandet för Tulltjenstemännen vid de andra hamnarne. Sedan allt detta blifvit fullgjordt, skall fartyget å hvilket varorne äro lastade, sedan det inlupit i hamn. samt allt blifvit granskadt och rigtigt befunnet, erhålla tillstånd att lossa lasten och landsätta meranämnde varor, utan att dervid underkastas erläggande af någon ytterligare tullafgift. Men om vid dylik undersökning Superintendenten öfver Tullen upptäcker något bedrägeri i afseende på uppbörden vid detta tilfälle, skola varorne vara förbrutna och förfallna till confiskation af den Chinesiska Regeringen.
Art. XXI.
Chinesiska undersåter, hvilka göra sig skyldige till brottslig gerning emot Svenske eller Norrske undersåter, skola häktas och straffas af de Chinesiska Myndigheterne, i enlighet med Chinas lagar; äfvenså skola Svenske eller Norrske undersåter, hvilka begå brott i China, kunna ransakas och straffas endast af Consuln eller annan offentlig, dertill från Sveriges och Norriges sida, bemyndigad person, efter dess lands lagar; och skall, till förekommande af stridighet och missnöje, rättvisa på ett billigt och opartiskt säll, å båda sidor, skipas.
Art. XXII.
Då sålunda, genom denna Tractat, fredliga och vänskapliga förhållanden emellan de förenade Konungarikena Sverige och Norrige samt det Chinesiska Kejsaredömet blifvit beredde, samt Svenska och Norrska fartyg blifvit berättigade att, till idkande af handel, fritt färdas till och ifrån de Fem hamnar i China, hvilka äro öppna för utländsk handel, har det ytterligare blifvit öfverenskommet att, for den händelse China när som helst hädanefter skulle befinna sig i krig med någon främmande nation, hvilken som helst, och af denna orsak skulle utestänga densamma från de Chinesiska hamnarne, så skola likväl de förenade Konungarikena Sveriges och Norriges fartyg, icke destomindre kunna i fred och säkerhet fortfara att drifva handel, äfvensom att frakta varor till och ifrån de krigförande parternes hamnar, under åtnjutande af den fullkomliga aktning, hvarmed de förenade Konungarikerna Sveriges och Norriges neutrala flagga skall bemötas; så framt den icke tjenar till skydd för fartyg, hvilka frakta i fiendens tjenst allställde officerare och manskap; icke heller må nämnde flagga svekfullt begagnas för att bereda fienden tillhöriga fartyg möjlighet att med deras laster inlöpa i Chinas hamnar, utan skall hvarje fartyg, som gör sig skyldigt till ett dylikt olagligt förfarande anses såsom förbrutet gods och confiskeras af den Chinesiska Regeringen.
Art. XXIII.
De Svenske och Norrske Consuler, hvilka kunna blifva anställde vid hvar och en af de för utländsk handel öppna Fem hamnarne, skola årligen till de respective General-Gouvernörerne deröfver afgifva en fullständig uppgift på antalet af, de förenade Konungarikena Sverige och Norrige tillhörande, fartyg, hvilka under årets lopp hafva inlupit uti och utlupit ur nämnde hamnar, ärvensom å beloppet och värdet af hvad som blifvit infördt eller utfördt uti sådana fartyg, för att öfverlemllas till uppbördsverket och af detsamma granskas.
Art. XXIV.
Om hans Maj:t Konungens af Sverige och Norrige undersåter skulle finna särskild anledning att till den Chinesika Regeringens å stället varande myndigheter göra någon framställning, skola de underställa densamma deras Consul, eller den dylik tjenst förrättar, på det att han må afgöra om ordalagen äro passande och vördnadsfulla samt innehållet rättvist och rigtigt, i hvilket fall han skall befordra den gjorda framställningen till vederhörande myndigheter, att af dem öfvervägas och på stället handläggas; på samma sätt skola de Chinesiska undersåterne, om de finna särskild anledning att vända sig till de förenade Konungarikena Sveriges och Norriges Consul, underställa den sålunda gjorda framställningen deras egen Regerings å stället varande Myndigheter, på det att de måga bestämma om ordalagen äro passande och vördnadsfulla samt innehållet rättvist och rigtigt, i hvilket fall sagde Myndigheter skola öfverlemna saken till Consuln, eller den dylik tjenst förrättar, att af honom öfvervägas och på stället handläggas. Om, emellan Hans Maj:t Konungens af Sverige och Norrige undersåter och undersåter i China, stridigheter uppstå, hvilka ej på annat sätt kunna vänskapligen biläggas, skola desamma undersökas och afgöras, i öfverensstämmelsemed hvad rätt och billigt är, af de respective nationernes i samråd handlande myndigheter.
Art. XXV.
Alla rättsfrågor, vare sig i afseennde på egendom eller person, hvilka uppstå emellan hans Maj:t Konungens af Sverige och Norrige undersåter i China, skola underkastas deras egen Regerings domsrätt, samt af dess Myndigheter ordnas; och alla tvister, som i China uppkomma emellan Sveriges och Norriges samt någon annan Regerings undersåter, skola utredas i enlighet med de Fördrag, som blifvit ingångna emellan Sverige och Norrige samt denna samma Regering, utan någon inblanding deruti från Chinas sida.
Art. XXVI.
Svenska eller Norrska handelsfartyg, som ligga uti de Fem för utländsk handel öppna Chinesiska hamnarnes farvatten, skola stå under domsrätt af deras egen Regerings Myndigheter, hvilka tillsammans med Capitainerne och Egarne deraf skola handhafva deras angelägenheter, utan någon inblandning från Chinas sida. Den Chinesiska Regeringen skall icke vara skyldig att lemna upprättelse för oförrätter, som af någon främmande magt tillfogas Svenske eller Norrske undersåter eller deras handel. Men om Svenska eller Norrska handelsfartyg plundras af sjöröfvare i de farvatten öfver hvilka den Chinesiska Regeringen utöfvar domsrätt, skola de Chinesiska å stället varande, så väl civila som militära, Myndigheter vid underrättelse härom låta fasttaga dessa sjöröfvare och straffa dem enligt lag, samt gå i författning derom, att all egendom, som kan tillrättafås, öfverlemnas till närmaste Consul eller annan af de förenade Konungarikena Sverige och Norrige bemyndigad person, för att genom honom återställas till den rätte egaren. Skulle dock, i anseende till del Chinesiska områdets vidsträckthet och talrika befolkning, det någon gång inträffa, att våldsverkarne ej kunna anträffas eller egendomen blott till någon del återfinnas, skall lagen hafva sin gång, med hänseende till ställets Myndigheter; men den Chinesiska Regeringen skall icke vara förpligtad att godtgöra hvad som gått förloradt.
Art. XXVII.
Om något Svenskt eller Norrskt fartyg lider skeppsbrott eller strandar på kusten af China och dervid lider plundring eller annan skada, skola vederbörande Regerings Myndigheter, efter erhållen underrättelse om tilldragelsen, oförtöfvadt vidtaga mått och steg till fartygets undsättning: och säkerhet; om bord varande personer skola tillgodonjuta vänlig behandling och blifva iståndsatte all oförtövadt begifva sig till den tjenligaste af frihamnarne, hvarjemte dem skall beredas all lättnad att erhålla förråder af proviant och vatten. Om ett fartyg blifver nödsakadt, på hvad sätt som helst, att taga sin tillflykt till någon annan hamn, än en af frihamnarna, skola likaledes ombord varande personer tillgodonjuta vänlig behandling och medel till räddning och säkerhet.
Art. XXVIII.
Hans Maj:t Konungens af Sverige och Norrige undersåter, så ock deras fartyg och egendom, skola ej kunna underkastas något slags beslag; icke heller skola de kunna gripas eller med våld qvarhållas, till följd af anspråk, som af den offentliga Myndigheten framställas, utan skola de tillåtas att i fred drifva sin handel, förutan besvär eller hinder.
Art. XXIX.
Den Chinesiska Regeringens, å stället anställde, Myndigheter skola vara behjelplige till gripande af rymmare ifrån eller upprorsstiftare ombord å Svenskt eller Norrskt handelsfartyg i China, och skola öfverlemna dem till Consulerne eller andra Embetsmyndigheler, till erhållande af straff. Om åter brottsliga Chinesiska undersåter taga sin tillflykt i hus eller fartyg, som tillhöra Hans Maj:t Konungens af Sverige eller Norrige undersåter, skola de icke af dem hysas eller fördöljas. Utan öfverlemnas i rättvisans händer, uppå derom af ställets Chinesiske Tjenstemän till de förenade Konungarikena Sveriges och Norriges Embetsmyndigheter gjord vederbörlig anhållan.
Köpmän, sjömän och andre Svenske eller Norrske undersåter skola stå under öfverinseende af deras Regerings vederbörande embetsmyndighet.
Om enskilde personer af någondera nationen begå våldsgerningar eller oordningar, begagna vapen till andras skada eller åstadkomma lifsfarliga uppträden, skola de respective Regeringarnes Myndigheter sjelfve använda sina bemödanden till ordningens återställande och det allmänna lugnets bibehållande genom opartiskt skipande af rätt i saken.
Art. XXX.
Sveriges och Norriges samt Chinas högre Myndigheter skola, vid deras brefvexling med hvarandra, iakttaga jemlikhet i ordalag och formen af ömsesidigt meddelande (chau hwui). Likaledes skola Consulerne och de locala Myndigheterne, så väl civila som militära, i deras brefvexling med hvarandra, iakttaga stilen och formen af ömsesidigt meddelande (chau hwui). Då den ena Styrelsens lägre Myndigheter vänder sig till den andras högre Myndigheter, skall sådant ske i form af memorial (shin chin). Enskilde personer skola, då de vända sig till högre Myndigheter, begagna stilen af ansökning (pin ching). I intet fall skola några ordalag eller något skrifsätt vara tillåtna, som för någondera parterne äro förolämpande eller missfirmeliga. Det har blifvit öfverenskommet att inga gåfvor, under hvad sken och förevändning som helst, skola någonsin begäras af Sverige och Norrige från Chinas sida eller af China från Sveriges och Norriges.
Art. XXXI.
Meddelanden från Sveriges och Norriges regering till hofvet i China skola öfversändas genom den Kejserliga Embetsmans försorg, som har sig anförtrodd ledningen af Chinas förhållande till främmande nationer, eller genom General-Gouverören öfver Liang Kwang, Min och Cheh, eller Liang Kiang.
Art. XXXII.
När helst Svenska eller Norrska krigsfartyg, under kryssning i och för skyddande af de förenade Konungarikenas handel, anlända till någon af Chinas hamnar, skola befälhafvarne å nämnde fartyg och Regeringens å stället varande högre Myndigheter, till tecken af de vänskapliga förhållanderne emellan deras respective nationer, med hvarandra sätta sig i beröring förmedelst uttryck af jemlikhet och höflighet.
Sådana krigsfartyg skola äfven från den Chinesiska Regeringens sida åtnjuta all billig lättnad i och för uppköp af förråder, anskaffande af vatten och, i händelse omständigheterna så fordra, för vidtagande af reparationer.
Art. XXXIII.
Hans Maj:t Konungens af Sverige och Norrige undersåter, hvilka försöka att olofligen drifva handel med sådane hamnar i China, som ej äro öppna för utländsk handel, äfvensom de hvilka handla med opium eller andra contrabandsvaror, skola underkastas behandling af Chinesiska regeringen, utan att vara berättigade till något understöd eller skydd de förenade Konungarikenas Regering; och Svenska och Norrska Regeringen skall vidtaga nödiga mått och steg till förekommande deraf, att icke dess flagga af andra nationers undersåter må missbrukas, för att under dess skydd bryta emot Kejsaredömets lagar.
Art. XXXIV.
Då denna Convention blifvit bestämdt afslutad, skall densamma vara bindande för båda Magterne, och dess stadganden skola ej kunna förändras utan vigtiga anledningar; men då förhållanderne uti de för utländsk handel öppna Chinesiska hamnarne äro af skiljaktig beskaffenhet, och erfarenheten möjligen kan komma att ådagalägga, att obetydliga förändringar äro af nöden uti hvad som rörer handeln och sjöfarten, skola de respective Regeringarne, efter Tolf års förlopp från den dag, då denna Convention blifvit afslutad, vänskapligen med hvarandra underhandla rörande detta ämne, genom personer skicklige till att leda en dylik underhandling.
I kraft hvaraf Wi, de förenade Konungarikena Sveriges och Norriges samt Kejsaredömet Ta Tsings här ofvan nämnde respective Ombud, hafva undertecknat detta föregående och detsamma beseglat; hvilket skedde i Canton den tjugonde dagen i Mars månad, År efter Wår Herres Jesu Christi börd det Ett tusende åtta hundrade och fyrationde sjunde, samt efter Taou Kwang, det Tjugonde sjunde året, den andra månaden och fjerde dagen.
(und.) C. F. LILJEWALCH (L.S.)
(und.) TSI-YENG (på Manchu-språket) (L.S.)