Författare:Arvid Lindhagen
Arvid Lindhagen, född 1856, avled 1926, matematiker.
Nyhetsnotis efter bortgången: "Den 24 okt. avled f. lektorn vid Högre realläroverket å Norrmalm i Stockholm Arvid Lindhagen. Med honom bortgick en framstående skolman, en vederhäftig och försynt människa, tillika en lärd forskare. I sin ungdom egnade han sig åt astronomiska arbeten, men övergick snart till lärarens bana. Från och med höstterminen 1895 verkade han som lektor i matematik och fysik vid nämnda Stockholmsläroverk, från vilken befattning han avgick år 1920. Hans astronomiska och matematiska studier förde honom bl. a. in på kalendariska frågor och dessa väckte återigen hans intresse för hagiografiska spörsmål och, grundlärd latinare som han var, även för medeltida handskriftsforskning. För denna tidskrifts läsare är lektor Lindhagen väl känd genom flera här publicerade grundliga och skarpsinniga studier i nordisk medeltida kalendariografi och hagiografi"[1]
Verk[redigera]
- Vega-expeditionens geografiska ortsbestämningar beräknade af A- L-, 1882
- Bilaga till uppsatsen om Vega-expeditionens geografiska ortsbestämmningar, 1883
- Studier öfver gamma-funktionen och några beslägtade transcendenter: Akademisk afhandling, 1887
- Geometriska öfningssatser till Euklides' 6:e bok ordnade efter A.E.Hellgrens lärobok, 1890
- Proportionslära, 1902
- Ekvationer för nybörjare, 1907
- Om några gamla regler för beräkning af de rörliga kyrkofesterna, 1910
- Huru länge har tjugondag jul burit namnet Knut?, 1912
- Om noggrannheten af uppgifterna om månens nytändning i några svenska kalendrar från medeltiden, 1916
- Undersökning af månkalendern i Nidaros-breviariet, 1917
- Om betydelsen av uttrycket festum terrae, 1918
- Den heliga Julitta och spår av hennes dyrkan i Sverige, 1918
- Kalendarium för birgittinklostret i Mariager, 1918
- Om den rättade Gyllentalslängden på en rimstav i Fullerösamlingen, dat 1520., 1922
- Några ikonografiska notiser till kalendariet i Cod. Lincop., 1923