Första freden i Nijmegen
|
| På Wikipedia finns en artikel om Första freden i Nijmegen. |
Instrumentum Pacis,
Abutriusque partis Plenipotentiariis,
CÆSAREIS ET
REGIIS SUECICIS,
NEOMAGI
Anno clɔ lɔcLxxix die 5 Februarii26 Januarii
Subscriptum & signatum.
Fredz-Fördrag/
Vthaff
Rom. Keyserl. och
Sweriges Kongl. May:ters May:ters
Fullmächtige Legater vti Nimwegen
den 5 Febr.26 Jan. 1679 vnderskrifwit
och med theras Signeten
bekräfftadt.
HOLMIÆ.
Excudit NICOLAUS WANKIF, S. Reg. Maj. Typogr.
DEt skal allom i gemeehn och hwarjom och enom i synnerhet, som wederbör eller på hwarjehanda sätt angå kan, witterligit wara: At sedan såsom ifrån begynnelsen aff dhetta Krijget, som nu någre åhr bort åth fördt är, emellan dhen Stormächtigeste Högborne Furste och Herre, Herr LEOPOLD, vtwald Romerske Keysare, altijd Rijkzens förmehrare, i Tyskland, Vngern, Böhmen, Dalmatien, Croatien, Sclavonien Konung, Erkiehertig til Österrijke, Hertig til Burgund, Braband, Steyer, Kärnten, Crain, March Grefwe til Mären, Herre til Luxenburg, Öfwer- och Vnder Schlesien, Wirtemberg och Täck, Furste t Schwaben, Grefwe til Hapssburg, Tyrol, Firdts, Kyborg och Göritz; Landt-Grefwe i Elssas, thet helige Romerske Rijketz March-Grefwe til Burgaw, Öfwer- och under Laussnis, Herre vthi Windiskmarck, Portnaon och Salins, på thet ena; Och then Stormächtigeste Högborne Furste och Herre, Herr CARL, Sweriges, Giöthes och Wändes Konung, Stoor-Furste til Finland, Hertig vti Skåne, Estland, Lifland, Carelen, Brehmen, Verden, Stettin-Pomern, Cassuben och Wänden; Furste till Rügen, Herre öfwer Ingermanneland och Wissmar; Så oc Pfaltz Grefwe wid Rhein, i Beyern, til Gülich, Cleve oc Bergen Hertig, å den andre sijdan; Hans Keyserl. Majestet jämwäl Hans Kongl. Mayst. af Swerige intet heller sedt och önskat hafwe, än at igenom en stadigwarande och oryggelig Fredz återskaffande, så mycken blodz vtgiutelse och så månge Länders förödande vthi Christenheten vphöra och stillas måtte; Så är thet och igenom then högstes Gudomelige Nåde och Godheet skedt, at förmedelst anwänd flijt och bearbetande, aff then Stormächtigeste Högborne Furste och Herre, Herr CARL den Andre, Konung af Store Britannien, hwilken warandes vti desse swåre Christenhetenes Tijder aff alle strijdande Parterne för en Fredzmedlare antagen, sig til odödeligh Ähra och Beröm, all oförtrutenheet, gode Rådh och Anslag osparde hafft hafwer, en allmen Fredh och Roligheet igen at förskaffa; Här med så wijda kommit är, at så Hans Keyserl. Mayst. som Hans Kongl. Mayst. af Swerige samtyckt hafwe, at en sammankompst til thenne Fredens afhandlande här vthi Nimwegen i Gelderland skee måtte. Til hwilken ända bägge sidors förordnade Extraordinarie Legater och Fulmächtige på ofwansagde Ort sig infunnit hafwe; Vppå Keysarens sijda then Högwyrdigeste, så och the Hög- och Wälborne Herrar, Herr JOHAN, Biskop af Gurck, det helige Romerske Rijketz Furste och Hans Keyserl. May:tz Råd, så och Herr FRANTZ ULRICH, det Helige Romerske Rijketz Grefwe til Kinsky aff Chinitz och Tettaw, Herre til Chlumitz, Keyserl. May:tz hemlige Råd, Cammarherre, Kongl. Ståthållare, Assessor i Kongl. Landthofwet, Appellations Præsident och Kongl. Hofmästare vti Bömiske Rijket, sampt Herr THEOD. ALT. HENR. af STRATTMAN, Hans Keyserl. May:tz RijkzHofrådh; Men på Kongl. May:tz aff Swerige sijda, the Hög- och Wälborne Herrar, Herr BENGT OXENSTIERNA, Grefwe til Korssholm och Wasa, Frijherre til Möhrby och Lindholm, Herre till Capurien oc Kattila, Kongl. May:tz samt Sweriges Rijkes Råd oc Præsident vti Tribunalet i Wissmar, sampt Lagman öfwer Ingermanneland och Kexholms Lähn; så och Herr JOHAN PAULIN OLIVEKRANTZ, Herre til Vlffhäll och Hofmanstorp, Kongl. May:tz aff Swerige Cantzlij Rådh, Secreterare aff Staten och Häradzhöfding öfwer Widbohärad: Och efter en innerlig åkallan om Gudz nådige bijstånd sampt Fulmachternes (hwilkas afskrifter wid ändan aff thetta instrumentet ordh ifrån ord införde äre) wanlige förwäxling, så och igenom the Hög- och Wälborne Herrars, Herr LAURENTZ HYDES, Wäpnares, Herr GUILELM TEMPLES, Baronets, och Herr LEOLINI JENKINS, Riddares, Kongl. May:tz aff Store Britannien förordnande Extraordinarie Legaters och Fulmächtiges förmedling och bearbetande, som ifrån åhr 1675 in til nu, til then almenne Fredens och Rolighetenes återbringande, theras mediations-Wärck vthan Wåldh eller något anseende til then ena Partens Interesse mehr än then andres, med synnerlig flijt och försichtigheet fört oc förrättat; Hafwe the til GUdz then högstes ähra oc Christenhetenes wälfärd, ingått och slutit inbördes Fredh och Wänskap på sätt och wijs, som här effterföllier.
I.
Skal emellan Hans Keyserl. Mayst. och alle thes Bundzförwanter så samptsom synnerligen, hwilke i thenne Freden inbegrepne äre, så och hwars och ens Arfwingar och Effterkommande på then ena; Och i lijka måtto Hans Kongl. Majst., Sweriges Rijke och the Bundzförwanter, som i thenne Freden införfattade äre, så och hwars och ens Arfwingar oc Effterkommande på then andre sijdan, wara och förblifwa en Christelig, oryggelig, stadigwarande och Ewigh Fredh, sampt en rätt och förtroligh Wänskap; Förthenskul och så allehanda fiendtligheter, af hwad beskaffenheet the hälst wara kunne, på bägge sijdor nu strax uphöra skole, uti alle och hwart och ett i synnerheet theras May:ters May:ters Rijken, Stater, Herrskaper, Lähn och Länder, ehwarest de belägne äre, sampt emellan bägge sijdors Vndersåtare och Inbyggiare, så alle i gemehn, som hwar och en i synnerheet, af hwad stånd och wilkor the hälst wara kunne; Så at then ene then andre hädan effter, hwarken hemligen eller vppenbarligen, directè eller indirectè, genom sine egne eller med andras tilhielp, någon Owänskap eller skada tillfoga låter; Vtan fast mera å bägge sijdor, hwars andres Nytta, heder och gagn på all sätt sökia at befrämja, på thet således å bägge sijdor, en förtrolig Naboskap och inbördes stadigwarande Fred och wänskap igen inrättas och altijdh bijbehållas må.
II.
Och på thet til fast ställande här aff desto nogare må förordat och afskedat wara, är på bägge sijdor för gott funnit, aldeles vti förgätenhet at ställa, hwad ifrån begynnelsen aff thetta Krijget, then ena den andra på hwarjehanda rum oc sätt medh owänskap och fientlig-wijs tilskyndat hafwer; så at den ene den andra hädan effter, hwarken therföre, ey heller för någon annan orsaak eller förewändning skul, skal tilfoga eller tilfoga låta, anten sielff eller genom andre, hemligen eller vppenbarligen, directè eller indirectè, vnder skeen aff någon rätt eller medh sielfwe giärningen, in vthi Rijket eller någonstädes ther vthan om, någon fiendskap, beswär eller hinder, til theras persohner, godz, rätt och säkerheet, oachtandes hwadh för förre giorde Fördrag, som här emoot löpa kunne; Vtan alle och hwarjehanda oförrätter, wåldsamheter, fiendskaper, mehn, förfång, skada och bekostnader, som både för och i krijget, aff then ene eller andre, medh ordh, skrifter eller giärningar kunde wara tillfogade, skole nu vthan all respect til personer och godz, aldeles så vphäfne wara, at hwad som hälst then ena emot then andra i sådant fall hafwer at prætendera, thet skal til ewig tijdh wara dödat och förgätit. Och måge jämwäl bägge sijdors Vasaller och Vndersåtare, så alle i gemehn, som hwar och en i synnerheet, niuta thenne Amnestie wärkeligen til goda, så at ingen skal til afsaknad, skada eller förfång lända, at han med then ena eller andra Parten hållit hafwer; Vthan alt sådant oachtat, både til heder och godz fulkomligen igen sättias i sitt förre wilkor och tilstånd, som han immediatè för thetta Krigetz begynnelse hafwer sig vthi befunnit.
III.
Til följe af denne almenne och olimiterade Amnestiens grund oc på det en desto wissare regel må wara för den Fred och Wänskap, som deras May:ter May:ter nu sig emellan stiffta; Så är med inbördes samtycke belefwat, at then Westphaliske Ossnabryggiske Freden, som den 2414 Octob. åhr 1648. slötz, skal wara thetta Fredzfördragetz fasta Grundwal och vthi alla måtto fulkomlige rättesnöre, så at then samma nu aldeles får sin förre Krafft igen, och hädan effer en pragmatica Imperii sanctio eller thet Helige Romerske Rijketz fudamental, ewärdelig och wärkelig Lagh förblifwer, som han för thetta närwarande Krijget är worden hållen före, förmedelst hwilken theras May:ter May:ter nu åter igen sig inbördes förplichte och förbinde, oachtandes hwarjehanda acter, decreter, påbudh och förändringar, som i thetta Krijget åre giorde oc här emot sträfwe, hwilke allesammans aldeles annullerade och aff intet wärde wara skole.
IV.
At thenne Wänskap och närmare förbindningh desto mehra styrckias må, skal ingen thera, hwarken Hans Keyserl. eller Hans Kongl. May:ter May:ter hafwa något Förbund, som med denne Freden strijdigt är, icke heller samtyckia til någon Tractat eller Fredzhanding, som til then ene eller andras skada, mehn och förfång lända kan, vtan heller sättia sig ther emoot; Icke heller hwars andras fiender, som för tijden äre eller här effter åth blifwa kunne, någon hielp tilställa med Krijgzfolck, Gewähr, Ammunition, Skepp, Båtzfolck eller annan Krijgzredskap, ey heller medh penningar och subsidier til krijgetz vnderhåld, anten directè eller indirectè, vnder publiqt eller private Personers nampn; Icke heller skal den ena hielpa eller låta hielpa den andras fiender med stånd- och winterqwarter vthi the til Romersle Rijket eller Cronan Swerige lydande Länder; then artikelen om guarantien, som här vnder föllier/ aldeles oförkränckt.
V.
Såsom til at erhålla en almen fredh och roligheet mycket ligger macht vppå, at thet krijget medh aldraförsta måtte stillat warda, som emellan Kongl. Mayst. och Cronan Swerige sampt des Allierade, och Konungen aff Dannemarck, ChurFursten aff Brandeburg, Biskopen aff Münster, Hertigarne aff Brunswig-Lüneburg, Oßnebrugg, Zell, och Wolffenbüttel, ännu påstår; Altså warder Hans Keysetl. Mayst. oc Romerske Rijket, så för sigh sielfwe, som sammanfogandes theras bearbetande med andre, på thet krafftigaste sigh ombeflijtandes, emellan thesse strijdande Parter fredh och förlijkning at träffa: Förblifwandes altijd then reciproque förplichtelsen ständigh, som vthi föregångne artikel emellan Hans Keyserl. Mayst. och Romerske Rijket sampt Rongl. Mayst och Cronan Swerige vthfäst är, at den ene then andres Fiender intet bijstånd göra skal. Hwarföre, så länge emellan ofwanberörde krijgande Parter ofreden alt påstår, skal Hans Kongl. Mayst. aff Swerige, slätt intet hinder eller mehn vthi krijgetz vthförande emoot förbe:te fiender tilfogas; Men så snart någon förlijkaingh them emele lan blifwer, skal den samme förståås i denne Tractat så infattad wara, lijka som wore dhen til hela dess innehåld här införd.
VI.
På bägge sijdor skole jämwäl åther idkas frije Commercier och en obehindrad handel tomma i gdng både til Watn och Landz, så at Keyserl. Maystetz och Romerske Rijketz Vndersåtare, besynnerligen Hanse Städerne, skole vti Sweriges Rijke, Länder, Herrskaper och Hampnar, och ther emoot Kongl. May:tz och Sweriges Rijkes Vndersåtare, vthi Romerske Rijket fulkomligen behålla samma frijheet, immunitet, rättigheter, Privilegier och fördelar, som the, för än thetta Krijget begyntes, på både sijdor åtnutit hafwe.
VII.
Hans Keyserl. Mayst. wil och på sitt höga Keyserlige Embetes och myndigheetz wägnar, then Högborne Furste och Herre, Herr CHRISTIAN ALBRECHT, Hertigh af Schleßwig och Holsteen-Gottorp, icke mindre än the andre Rijkz-Ständerne, effter Romerske Rijketz Stadgar och förordningar, sitt beskydd och handhafwande medhdela, at hans vthi Romerske Rijket belägne Länder medh ther til hörande rättigheter, måge aldeles behåldne och orubbade blifwa: Hans Keyserl. Mayst. wil sigh och vppå taga, at the andre stridigheter, som emellan Konungen aff Dannemarck och förbemälte Hertig vpkomne äre, måge bijlagde warda.
VIII.
Theras May:ter May:ter samtyckie också thet Konungen aff Store Britannien, såsom Mediator, skal tillijka med alle andre Konungar, Furstar och Republiquer, guarantera Högstbemälte Hans Keyserlige Mayst. och Kongl. Mayst. aff Swerige, och wårda, at alt i gemehn och hwart och ett i synnerheet, som thenne närwarande Tractat innehåller, fulkomligen wärckställas och noga i acht tagas må.
IX.
Såsom bägge theras May:ter May:ter och så ther hoos tacksammeligen erkiänne then flijt och åhoga, som Hans Mayst. Konungen aff Stora Britannien oförtrutit til thetta allmenne Fredzwärcket anwändt hafwer; Altså wele theras May:ter May:ter hwar på sin sida, hafwa Högstbemälte Konung vthi thenne närwarande Tractat på aldrabästa sättet särdeles inbegrepen.
X.
Thes förvthan skole vthi thenne Freden alle the inbegrijpas, som på then ena eller andre sijdan medh inbördes samtycke nämbde warda, anten för Ratificationens vthwäxling eller innan Sex Månader ther effter: Så skal och alt thet, som emellan Hans Keyserlige Mayst. och Romerske Rijket sampt then aldra Chrifteligeste Konungen vthi Franckrijke slutet och förafskedat är, förståås vti denne Tractat infattat wara och aldeles derföre hållas, som wore thet altsammans här ord från ordh infördt.
XI.
Thenne således slutne Freden, lofwe ofwannämbde Extraordinarie Legater och Fulmächtige, så vppå Hans Keyserl. May:tz och Romerske Rijketz, som Kongl. May:tz och Cronan Sweriges sijda, at skola effter then Form, som the sins emellan här hafwa warit ensse om, gillad och stadfäst blifwa; hafwa sigh och vppå tagit, at ofehlbarligen således beställa och laga, thet Solenne Ratifications Instrumenterne ther öfwer, innan otta Wekors tijd ifrån then Dagen räknat, som thenne Tractat nu vnderskrifwes, måge här på wanligit sätt emot hwar andre vthwäxlas, eller och förr, ther sådant på något sätt sigh giöra låter.
XII.
Och althenstund vthi krafft aff thet sluut, som den 31 Maij Anno 1677 til de Swenske Legaterne, vnder thet Maintsiske Cantzlij Sigillet vtgaffs, Hans Keyferl. Mayst. aff Churfurstarne, Furstar- och Ständerne i Rijket på wederbörligit sätt är ansökt worden, at igenom fin Keyserlige Legation, vthi thenne sammankomst och fredzhandling draga försorg ombem:te Churfurftars, Furstars och RikzStänders bästa och deras samplt. interesse här wid i acht taga; Ty hafwe så the Keyserl. som Kongl. Extraordinarie Legater, hwilke här ofwanföre nämbde äre, thetta närwarande Fredz-Fördrag til större säkerheet oc styrkio af alt, hwad dhervtinnan så sampt- som synnerligen innehålles och författas, med egne händers vnderskrifft och wanlige Signeten bekráftat, lofwandes ther hoos sig wela wid ofwansatte Termin, the här öfwer wederbörligen och effter sätt och wijs, som aftalt är, affattade Ratificationerne at införskaffa och emot hwar andre vtlefwerera; och skal ingen anten protestation eller emotsägelse aff thet helge Romerske Rijketz Directorio emot denne Tractats vnderskrifft wedertagen warda, ey heller något ther emoot förmå och gälla. Detta är således afhandlat i Nimwegen den 5 Februarii26 Januarii åhr effter wårs HERres och Frelsares bördh Ettusend Sexhundrade på det Siuttijonde och Nijonde.
|
|