Vi finske söner alla,
Vi äro bröder vi,
Hur än man oss må kalla,
Hvad än vår lott må bli.
Tavaster, Österbottningar,
Kareler och Nylänningar,
Vestfinnen, Savolaksaren
Ä’ alla finske män.
Så samma namn vi bära,
Hvar än vi byggt vårt bo,
Och samma moders lära
Oss gifvit samma tro;
Och Finland denna moder är,
Upp Finlands söner, räckom här
Hvarandra trofast brodershand,
Som barn af samma land.
Sen, allt från Hangös vågor
Till Lapplands fjerran fjäll,
I röda norrskens lågor,
Der stå de finska tjäll.
Der sågo först vi lifvet gry,
Och lyssnade till nordans gny,
Och hörde i vår moders famn
Till först vårt Finlands namn.
Der hörde vi om strider,
Som våra fäder fört,
Om nöd och bistra tider,
Som folk och land förstört,
Hur allt föll ned i köld och blod
Förutom folkets tålamod.
O Finlands son, var stolt ännu,
Det folkets son är du.
Om språket nu oss delar,
Det dock ej skilja kan,
Och allt den kärlek helar
Vi känna för hvarann.
Ty kärleken till fosterland
Hon bindes ej af språkets band,
I sina verk hon har sin tolk
För alla språk och folk.
Om finska eller svenska
Vi af vår moder lärt,
Vi lärt det fosterländska
Att hålla dyrt och kärt;
Vi lärt att akta högt enhvar,
Som oförfärad kämpat har
För fosterjord och hem och härd
Med tanke eller svärd.
Så ha vi kämpat samman
För sanning, ljus och rätt,
Och smultit hop i flamman
Af sorg och fröjd till ett.
Slog icke allas hjerta sällt
Vid segern der på Lappos fält,
Och sörjde ej vi samma sorg
Vid Sveas fallna borg.
Ja, ja, – en håg, ett sinne,
Ett hjerta och en själ,
Och blott ett mal derinne,
Och målet: Finlands väl
Sen der vårt sköna brödraband,
Vår enda fästning i vårt land,
Vårt enda värn i nöd och sorg,
Vårt nya Sveaborg.
Så slutom oss tillhopa
I kärlek utan vald,
Och tändom för Europa
Ett norrsken af dess eld;
Och Finlands namn, så strålbekrönt,
Skall lysa långt och lysa skönt,
Och gå från oss ett gyllne arf
Till nya tidehvarf.
Hurra, J finske bröder,
För finsk endrägtighet,
Hurra, från norr till söder,
För brödra-trofasthet!
Från ljus till ljus, framåt med mod,
Med guld och gods, med lif och blod,
På mödans, ärans raka stråt,
För fosterland, framåt!
