Från Kongo (1889)
|
| Norra Skåne 10 maj 1889 |
[ sida ]
Från Kongo.
Till N.D.A. skrifver signaturen M.D. (underlöjtn vid Södra Skånska inf. reg:tet Juhlin Dannfelt) från Boma den 15 Februari:
För några dagar sedan återkommen hit efter 6 veckors åtnjuten tjenstledighet i och för återvinnande af nya krafter efter många månaders ansträngande arbete i det inre med ty åtföljande sjuklighet, begagnar jag den härifrån i morgon afgående postbåten till Europa att sända eder dessa rader.
Den semester jag sålunda åtnjutit har jag tillbragt utmed hafskusten, der härliga salta bad i förening med ordentlig föda — biffstek alla dagar, ljufligt att smaka, efter att under nära 5 år hafva oafbrutet varit hänvisat till segt get- eller hönskött — gjort mig fullt helbregda, så att jag för närvarande känner mig friskare än någonsin efter min ankomst till Kongo. Härifrån kommer jag att inom kort resa uppåt floden för att återtaga min forna befattning såsom chef för transportväsendet å norra stranden mellan Vivi och Manyanga. Innan dess har jag dock fått mig ålagdt att här afsluta en fransk-Kongo ordbok, på hvilken jag arbetat under mer än ett år och som derefter kommer att tryckas. Hela förmiddagen har jag derjemte förtroendet att få tjenstgöra såsom guvernörens sekreterare, hvilket åter för mig medfört den fördelen, att jag fått bostad i guvernörens hus och får intaga mina mål vid hans bord. Jag kan ock ej nog varmt erkänna all mig visad vänlighet så väl af generalguvernören Jansens som hans ställföreträdare hr Ledeganck, hvilken för närvarande fungerar som chef derstädes, intilldess hr Jansens i Maj återvänder från Europap.
Här i Boma vinner civilisationen terräng med verkliga stormsteg. Domstolarne fungera regelbundet; polis är inrättad: nya byggnader växa upp som svampar, och ett hotell, i hvilket statens samtliga employéer komma att intaga sina måltider, träder i verksamhet den 1 Oktober. Samtidigt dermed öppnas äfven ”les Magasins Généraux”, innehållande allt hvad hvita eller svarta kunna behöfva till föda, kläder, husgeråd med mera sådant. Den unga statens styrelse har ock kompletterats med en ”Inspecteur Général”, och nämnda styrelse utgöres sålunda, förutom den sist anförde, af en generalguvernör, och en vice guvernör, af hvilka två städse komma att vistas i Kongo, under det den tredje i Europa återhemtar krafter. Samtlige tjenstemän hafva uniformerats och indelats i grader. Ryktet förmäler ock, att inom kort en pensionsstat kommer att inrättas, så att hvarje tjensteman efter 10 års tjenst i Afrika kommer att hålla en viss andel af lönen i pension.
Med lifligaste intresse afvaktas de beslut, som kommer att fattas angående den föreslagna och uppgångna jernvägslinien Matadi-Stanleypool. Att dess verkliga längd 480 km, blifvit 130 km, utöfver hvad man ursprungligen beräknat eller utöfver karavanvägens, bör dock ej verka afskräckande, då derigenom en ojemförligt mycket jemnare, mindre konstbyggnader fordrande terräng vunnits samt följaktligen anläggningskostnaden torde blifva mindre och derjemte arbetet lättare utförbart. Den föreslagna linien genomskär dessförutom en bördig högslätt, under det att landet utmed floden är ofruktbart, svårtillgängligt och med korta mellanrum afskuret genom djupa raviner.
Ej utan intresse torde möjligen nedan stående uppgifter vara angående den personal, som utfört i fråga varande jernvägsundersökningsarbete.
Under första året arbetades från Augusti till December med en personal af 1 chef, 2 officerare, 11 ingeniörer och 1 läkare. Af desse återvände före årets utgång till Europa 4 ingeniörer och läkaren för sjukdom, 1 för enskilda angelägenheter, 1 dog. Under andra året fortgingo arbetena från den 1 Maj till den 1 November med 1 chef, 1 officer, 10 ingeniörer och 1 läkare. Af desse återvände 4 under arbetstiden för sjukdom, men de ingeniörer, som qvarblefvo under båda arbetsåren, befunno sig friskare under det senare, hvarigenom ytterligare bestyrkes, att klimatet vid Kongo är för europeer farligast under de första 9 månaderna af vistelsen derstädes.
En ”cause célèbre” är, att man i holländska faktoriet vid Stanleypool nyligen gjort beslag på ett större antal Martini-Henry gevär, med dertill hörande ammunition, afsedda för Tippu Tip. Vederbörande hafva härigenom råkat i en obehaglig dilemma, ty då Tippu är en statens tjensteman och stationschef, torde han näppeligen kunna förvägras att anskaffa nödiga vapen. Med fulla skäl synes dock förtroendet till honom ej vara mer än nätt och jemnt, och i min tanke är han samme oförbätterlige slafjägare och elfenbenstjuf som tillförene, endast att hans jagter för närvarande pågå något längre bort från de hvites bostäder.
Af här anstälde landsmän är kapten Cronstedt, blomstrande som alltid, ”commissaire de port” här i Boma; kapten Schagerström väntas dagligen hit efter att hafva slutat sin treåriga tjenstgöring som befälhafvare å ångaren Stanley, och torde såväl han som maskinisten Wall derefter återvända till Europa. Maskinisten Söderhäll sysslar med att lappa hop gamla ”Belgique”. Gubben Ekblom fortsätter att laga klockor, lägga ormar i sprit och måla hus. Skeppstimmermannen Stenström sysslar med reparation af ångaren Heron. Maskinisten Gustafson bygger broar à la Sjöcrona — konstruktören af den första hängbron vid Kongo. Så vidt jag erinrar mig, äro desse nu anförde de enda här qvarstående landsmännen — hvadan antalet af dessa betydligen sammansmält.